Nypåscen Erfara vad teater är

Detta är den viktigaste kursen av alla. Det är här vi lägger grunden för hur eleverna kommer att se på teater och på repetitionsarbete. De får möta ”berättelsen som vi gemensamt berättar för en publik” som det grundläggande i teater. Vi utgår från helheten: berättelsen som möter en publik, för att sedan därifrån kunna utforska aspekter av sceniskt gestaltande. Mycket i den här kursen handlar om aspekten preparation.

All undervisning, i form av övningar, övergångar mellan övningar, regi, samtal etc, är tydligt lärarlett. Eleverna har nästintill noll kunskap om, eller erfarenhet av, teater. Därför kommer allt som sker under lektionerna och repetitionsarbetet i den första kursen att bidra till elevernas uppfattning om vad teater är. Att läraren tar ett stort ansvar för att leda allt som gruppen gör ger läraren stora möjligheter att erbjuda eleverna en trygg grund av struktur och tydlighet som skapar trygghet i gruppen. Det ger också läraren möjlighet att erbjuda en stabil grund av kunnande i och om teater som vi sen bygger vidare på under de följande kurserna. Successivt genom de fyra kurserna ökar sedan elevernas eget ansvar för vad som sker på scenen och i repsalen. Sättet att leda gruppen blir en del av den grundläggande träningen i att rikta sin uppmärksamhet och lyssna på ett nytt sätt (koncentration/fokus i Kärnan av skådespelarna arbete), samt veta vad skådespelare gör resp inte gör på och bakom scenen (Preparation i Skådespelarens verktygslåda). Du kan läsa mer om sätt att leda i Del 5, kapitlet ”Arbete i utmanande eller otrygga elevgrupper”. Alla nya grupper är mer eller mindre otrygga grupper tills de fått arbeta tillsammans ett tag och lärt känna varandra. I Nypåscen brukar oftast en ny och tryggare fas inträffa efter första föreställningen, ibland tidigare och ibland senare.

Förankring i teori och vetenskap

Det vi vill göra i Nypåscen är att börja bygga elevernas gestaltningsslott, eller med en annan bild ge dem konturerna av hela klotet. De ska få erfara allt men utan att urskilja detaljer och utan krav på att behärska de olika delarna. Vi vill göra detta utifrån variationsteorin och använda alla nödvändiga kognitiva redskap; fr a kroppens och talets/ordets redskap. Lärandet handlar om att urskilja olika aspekter av en helhet, utforska dem och sedan återintegrera dem i helheten. Vi vet också att allt lärande sker i ett sammanhang, därför kan vi inte isolera delarna, de behöver finas i sitt sammanhang. Vi behöver alltså ända från början arbeta med helheten sceniskt gestaltande om det vi gör ska bli begripligt för eleverna. Alla delar måste finnas representerade i det vi gör, redan på den allra första teaterlektionen. De olika delarna måste också finnas representerade på ett sätt som gör dem begripliga på en kroppslig nivå för elever som kanske aldrig har stött på teater förut. Men allra först måste vi, återigen enligt variationsteorin, se till att eleverna upptäcker att det överhuvudtaget finns nåt där att utforska och lära sig; ”upptäcka rådjuret i skogen” som forskaren Ference Marton uttrycker det.

Kursens block

Nypåscen består av fem olika block;

  1. Den allra första lektionen

  2. Öva att vara skådespelare och publik och samtidigt lära känna varandra

  3. Den första produktionen

  4. Utvärdering, reflektion och mål

  5. Den andra produktionen.

Vad är teater block 1. Den första teaterlektionen

Omfattning: 1 lektion

Om vi använder liknelsen med rådjuret i skogsbrynet betyder det att det första eleverna behöver förstå är att det faktiskt finns ett rådjur i skogsbrynet, eller att teaterscenen faktiskt finns och vad det innebär att agera på scenen. Eftersom de kroppsliga  kognitiva redskapen är grunden i teater är det den kroppsliga upplevelsen av att vara i en teater, att vara skådespelare och att stå på scenen det viktigaste eleverna kommer att få på sin första lektion. Här sätter vi tonen för vad teater är och den insikten kommer eleverna att bära med sig under hela sin tid i teater. Redan från första lektionen kallas de för skådespelare och alla lärandemoment och övningar presenteras med ”det här är nåt som skådespelare övar mycket på”.

Plan för den allra första lektionen

Samling, presentation t ex säg ditt namn och din favoritmat, favoritdjur.

Rundvandring i teatern, titta in i förråd och repsalar. Jag berättar om teatern: vad saker heter; scen, salong, publik, backstage, intäckningar,/byxor, backdrop/fond, och jag berättar de viktigaste grundreglerna i en teater; lugn och tyst backstage, alltid noga med säkerheten, aldrig röra andras saker.

Grunden läggs för att se på teatern och allt som finns där som gemensamt och viktigt att vårda och vara rädd om.

Grundträning: Vad tränar skådespelare på? Lyssna, använda kroppen, se fantasibilder (det är därför intäckningarna är svarta så du kan se dina egna fantasibilder på scenen). Gör första delen av Fiskmås cykel småbarn (finns beskriven under rubriken Nypåscen grundträning och uppvärmning). Längre om gruppen verkar klara det.

Öva signalen Två handklapp betyder TYST och STILLA och TITTA PÅ regissören. Släpp lös alla med en uppgift som bygger på ”adjektiv-substantiv-verb”, t ex. Var glada köttbullar som dansar, eller ledsna fotbollar som simmar, arga hus som gråter...  När de varit det en kort stund kommer signalen och de får öva att bli helt tyst, helt stilla, med ögonen på läraren.

Röst: Alfabetets användning anar aporna aldrig blir deras första röstövning att lära sig utantill, artikulera, säga med olika röster. Läxa att öva till nästa gång

Att vara skådespelare. Detta är lektionens höjdpunkt och det som tar mest tid. Genom Gestaltningar av något, t ex yrken övar de att: Vänta på ljus och koncentration varsågoda, gör entre, föreställ något, var publik åt varandra, applådera, buga sig, publiken får inte prata förrän de applåderat. Publikens grunduppgift är att vara tyst, sitta still och titta uppmärksamt under föreställningen, tolka vad som händer, och applådera på slutet. Detta kan låta som självklarheter, men det är det inte alltid för en 8-åring. 😊

Samling på slutet: vad har ni gjort? Har ni frågor? Vi ses nästa vecka.

Vad är teater block 2. Öva att vara skådespelare och publik och samtidigt lära känna varandra

Omfattning: 3 lektioner

Varje lektion från och med nu inleds med ca 10 min grundträning av lärandemålen i kärnan.

Syftet med det här blocket är att lägga en gemensam grund för att förstå vad teater är: att gestalta en berättelse för en publik. Här leker vi med den saga de sedan ska spela under vårterminen (men det pratar vi inte om nu). Varje lektion berättar läraren en akt av sagan. Sen delas gruppen så hälften blir publik och hälften skådespelare (naturligtvis byter vi sen). Nyckelroller i akten lottas ut, läraren är Berättaren och skådespelarna spelar, publiken tittar och applåderar. Vi gestaltar enbart med kroppen, ingen scenografi, kostym eller rekvisita, eftersom detta skulle ta fokus från själva berättelsen och att använda kroppen för at gestalta den. Detta block utforskar lärandemålen:

Dessutom har de berättelsen med sig till vårterminen. De har repeterat varje akt tre gånger; det har hört läraren berätta den, improviserat den själv till lärarens berättande samt sett den som publik.

Här introduceras Berättarens funktion som en av de spår skådespelaren har igång samtidigt som hen gestaltar situationen. Berättaren ger scaffolding för de som är ovana att ha dubbla spår igång samtidigt. Det är viktigt att fokusera på berättelsen och vad publiken behöver förstå, inte på att minnas vad jag ska säga. Börja redan här att försöka få dem att inte titta på berättaren utan på sina medskådespelare. På så sätt läggs grunden för att stanna i situationen och söka efter impulser där, och inte söka i minnet eller titta på läraren.

Detta är dock mångas absolut första stund på scenen, så det är helt ok att bara våga gå in och stå och sen gå av igen på rätt ställe. Det är också ett bra tillfälle att lägga grunden för att alla kan spela allt. Skriv upp vem som spelade vad varje lektion så att alla får testa en ny roll veckan efter. Då blir det en ytterst liten stund med en ev obekväm roll.

Målet för det här blocket är att gruppen ska ha hört hela berättelsen, och sett den gestaltas och gestaltat den. Om det är svårt att hinna med en hel akt på en lektion; gestalta de scener som har många skådespelare så att alla får stå på scenen och berätta mellanliggande delar. Detta är en förberedelse för vårterminen, men berätta inte att vi ska spela den sen, då kanske det skapas oro över hur de ska kunna klara det. Säg bara att vi övar på att vara skådespelare inför att vi ska börja repetera julföreställningen.

Block 2: Öva att vara skådespleare och publik

Lektion 1

Repetera ordningsregler, säkerhetstänk. Vad heter olika saker.

Öva på signalen när det behövs. Detta är ett jättebra sätt att låta  dem springa av sig när de varit  koncentrerade för länge.

Under uppvärmningen: Gå som de olika rollerna i pjäsen som de snart ska börja jobba med,  alla kan spela allt.

Berätta första delen av Prins Hatt/Ungdomslandet och spela den i två grupper. Lotta ut roller, hälften är publik, hälften är på golvet.

Samling på slutet: vad har ni gjort? Har ni frågor? Vi ses nästa vecka.

Lektion 2-3

Vad minns ni av berättelsen från förra veckan? Hjälps åt att minnas. Berätta nästa del av Prins Hatt/Ungdomslandet och spela den i två grupper. Lotta ut roller, hälften är publik, hälften är på golvet.

Observera att i detta block av kursen är det enda lärandemålen att uppleva berättelsen flera gånger, förstå och följa ”koncentration - varsågoda” och ”tack vi bryter”, att våga gå ut på scenen och vara  där, samt att kunna vara en tyst uppmärksam publik.

Stolpmanus med berättelserna  finns  i del 4 Stolpmanus.

Vad är teater block 3. Den första produktionen

Omfattning: 10 lektioner

För 8-9-åringarna: Vem tror på tomten

För 10-11-åringarna: Julklappsmysteriet

Dessa produktioner är korta, enkla berättelser som eleverna hinner äga. Produktionen kan lägga grunden för en aspekt av konstnärlig form; hur övergångar kan göras utan black och ombyggnad. De ger en minivariant av en ”riktig” föreställning; alla delar finns på plats men i en kort enkel form. Eleverna får möta grunderna i allt som sker runt en föreställning: hur repetitioner går till, hur kostymprovning går till, hur en hanterar rekvisita, vad är hackrep, genomdrag resp genrep, hur beter du dig backstage, hur känns det att möta en publik som inte är kompisarna i gruppen.

Repetitionsarbetet handlar om att regissören ger enkla tydliga instruktioner som eleverna följer. Inte att workshoppa med minipjäser runt karaktärerna eller göra rollintervjuer eller förstå rollens vilja och inre liv. Detta kommer längre fram, i kommande kurser. Just nu vill vi lära eleverna arbeta med en regissör, rikta deras uppmärksamhet mot berättelsen och inte rollen, och undvika konflikter bland eleverna om vems vilja som ska vinna. Just nu vill vi skapa en trygg grupp som kan rikta sin uppmärksamhet mot ett gemensamt mål och det målet är att berätta berättelsen för en publik.

Under repen finns utrymme för att öva hur en vet vad rollen kan säga på scenen (t ex hur kan vi trösta tomten) dvs grunderna i att läsa situationen och improvisera inom en given berättelse. Fokus läggs redan nu på vad rollen vill, inte vad den känner, och på att publiken ska förstå. Eleverna benämns hela tiden skådespelare, och läraren regissör.

Det vi gör här, fr a för de yngre eleverna, är att de utforskar skillnaderna mellan lek och teater. Detta är inget som vi nödvändigtvis behöver prata om med eleverna, men de skillnaderna gör tydligt för läraren vad som behövs i undervisningen. De viktigaste skillnader som eleverna behöver erfara och utforska är:

Under produktionsarbetet blir sången och dansen från pjäsen en stor del av grundträningen som inleder varje lektion.

Produktionsplan för den första produktionen

Målet för lektion 1-4 är att alla ska veta vem de spelar, när de går av och på scenen samt veta vad som händer i varje scen. Inget annat.

Målet för lektion 6-8 är att alla ska komma ihåg när de går av resp på scenen och vad som händer i varje scen samt vilken rekvisita som behövs och vem som ansvarar för att den kommer in. Om de klarar detta finns det förslag på ”bonuslärande” i form av ”miniworkshops”.

Lektion 1

Berätta pjäsens berättelse, inkludera vad karaktärerna vill, när de ändrar sig alt. får som de vill.

Testa de olika rollerna: alla går runt och pratar som en roll i taget. Det är  lättare att våga testa saker om alla pratar och rör sig samtidigt så att ingen enskild person står i fokus. Alla kan spela alla roller!

Lotta roller. Hur!? Samla strategier för att inte bli besviken innan själva lottningen.

Lektion 2

Målet är att gå igenom scen 1 och 2 med enkel scenografi men utan kostym och rekvisita.

Bygg scenografin i förväg, sätt ljus och lite musik.

Alla sitter i salongen och läraren visar hur det kommer fungera när ljuset byter spelplats, lugnt bakom, rätt entré osv.

Berätta var repetition är: göra samma sak flera gånger och tänka på att publiken ska se, höra och förstå. Vi kan hjälpa varandra genom att publiken säger allt som skådespelarna gjorde bra. Läraren är regissör och kommer att säga vad vi måste ändra på.

Förklara att begreppet ”scen” är motsvarigheten till kapitel i en bok. Det är ett viktigt begrepp för att göra det möjligt för eleverna att bryta ner berättelsen i mindre delar och lättare minnas den.

Repetera scen 1 och 2, helst 2 ggr. De som inte står på scenen är publik och beter sig som de nu vet att publik ska göra.

Lektion 3

Repetera scen 3 och 4

Förklara varför vi inte börjar repa från början idag.

Utforska likheter och skillnader mellan scen 1 och 3 i Vem tror på tomten, och mellan scen 2, 4 och 6 i Julklappsmysteriet. Att utforska skillnader emellan scenerna  är ett sätt att hjälpa eleverna bygga upp en tankestruktur för att längre fram kunna minnas långa och krångliga berättelser.

Lektion 4

Repetera scen 5 och 6 på samma sätt som ovan

Lektion 5: Kostymprovning och manusutdelning

Att detta sker under samma lektion är för att det uppstår väntan under en kostymprovning och då har de et nytt manus att läsa, titta, rita i.

Beskriv: Vad är ett stolpmanus, hur använder du det, vad ska du rita och skriva i det osv.

Första kostymprovningen är jätteviktig för framtiden; här läggs grunden för alla rutiner och hur de tänker runt kostym. Berätta om kostymprovningen: varför har skådespelare kostymer? Det är inte för att du ska se fin ut utan för att publiken ska förstå vem din roll är. Skådespelare väljer inte sin kostym själv utan regissören och kostymören beslutar, hur hanterar vi scenkläderna, inte prova/röra varandras.

Lektion 6

Börja om från början och repetera scen 1 och 2. Förklara för eleverna varför: att minnas hela berättelsen; var du går av och på, vad publiken behöver få veta i varje scen, vad rollerna vill i varje scen och vem som måste ge sig för att berättelsen ska gå vidare.

Lägg till rekvisita och gå igenom hur den  hanteras: inte leka med, inte röra andras osv. Lägg inte till kostymen dock, lektionstiden kommer inte att räcka för att hinna repa allt om tiden går till ombyten. Påminn t ex tomten om att hen har skägg och måste prata extra tydligt för att höras. Om mormor är så gammal att hon har käpp kan den skådespelaren öva med käppen.

Repetera scen 1-2.

Lektion 7

Scen 3 och 4

Påminn om varför vi inte börjar om från början; då skulle vi inte hinna allt.

Lektion 8

Scen 5 och 6

Lektion 9 Reservtid

Extra tid att använda till det som behövs. (Lektionen innan föreställninsgdagen kallar vi i Göteborg för genrep och har då en extra lång lektion för att eleverna ska hinna få spela längre sammansatta bitar av föreställningen och förhoppningvis ett helt genomdrag).

Lektion 10: Föreställningsdagen Lektion från kl 15 till ca 19.30.

Detta är deras första föreställningsdag och lika viktig som allra första lektionen. Här måste alla ramar och rutiner finnas på plats för att sedan kunna fördjupas och förtydligas i kommande kurser. Som lärare behöver du ladda dagen med förväntan, publiken är våra vänner för utan dem blir det ingen föreställning bara repetition. Vi ska ”lura” publiken at vi är några andra än vad vi är, och det är därför publiken går hit för att de vill bli lurade. Vi hjälps åt, det är så föreställningen blir till. Ge eleverna sätt att hantera nervositet.

Vi kommer att vara nöjda oavsett vad som händer - det är en första möjlighet att öva på att stå inför publik - en första föreställningsövning i en rad av föreställningsövningar som skall komma under åren.

Timmarna fram till föreställning fylls av genomgång av allt som sker backstage, hackrep, genrep, öva på att prata starkt, öva på att koncentrera sig inför publikinsläpp m.m.

Förslag på planering av dagen och idéer till miniworkshops:

Samling på scenen i stor ring. (Lägg ut manusen innan.) Läs manus medans du väntar.

Ge dem individuell plats bakom scenen.

15.00 samling, genomgång av dagen

Gå igenom allt (kostym, rekvisita, backstage m.m.)

15.30 hackrep

17.00 paus

17.20 genomdrag startar

18.20 paus

18.40 samling med röstövning och magiskt godis

18.57 publikinsläpp

19.00 föreställning

Direkt efter: Ha en kort samling direkt efter föreställningen och låt eleverna  berätta saker som gick bra och som de är nöjda med, och ge dem positiv feedback.

Att möta publik för första gången är en stor sak. Precis som den första lektionen i teater sätter den första produktionen och den första föreställningen ramen för hur eleverna kommer att se på föreställningssituationen i framtiden. Fokus ligger på lärandet i regin, men samtidigt är det viktigt att det känns ”på riktigt”, att det finns en konstnärlig dimension, att det finns stunder av teatermagi.

Det finns en mängd saker som kan hända som efteråt kan vara en grund för framtida lärande; hur en stannar i roll när syskon ropar från publiken, svårighet att inte skratta/tappa rollen. Att bli överväldigat fascinerad av publikhavet. Att få nyfunnen motivation. Att fascineras av publikreaktionerna - att använda dem, men utan att drabbas av ”speljävulen”. Allt som händer under föreställningen är viktiga frön till framtida lärande; t ex ”nu övar vi på koncentration/fokus så ni kan hålla det även om publiken gör konstiga saker”.

Vi tillsammans vill alltid berätta något för publiken och vi bryr oss om att publiken ska förstå och att publiken ska ha det bra. Publiken är våra vänner; utan publiken blir det ingen föreställning!

Vad är ett bra resultat i den här föreställningen? Att vi gjorde den och att alla elever fick en bra upplevelse av att möta publiken. I en elevföreställning får det vara misstag, det kan t o m vara bra om det är det, för då har vi bra startpunkter till nästa produktionsarbete.

Saker som är bra att säga till publiken, så de får förståelse för den konstform deras barn utövar

Innan föreställningen: ”Det svåraste för en ovan skådespelare är att ha en strak röst som hörs. Därför kan vi alla hjälpas åt med att se till att det är så tyst som möjligt i publiken under föreställningen. Men självklart får ni skratta om nåt är roligt!”

Efter föreställningen: ”Tack för att ni kom och hjälpt oss att göra en föreställning av det här. Ni i publiken är precis lika viktiga som vi på scenen är. Om ni inte är med oss här blir det ingen förställning, bara en repetition.”Vad är teater block 4. Utvärdering, reflektion och mål

Omfattning: 0,5 lektion

Lägg in det här blocket under lektion 1 eller 2 i nästa block. Det får inte ta för lång tid så det ger en negativ upplevelse att reflektera tillsammans. Reflektion och utvärdering är till för att samla ihop våra bästa minnesbilder, få syn på allt som vi lärt oss och hitta saker vi vill lära oss mer om.

Inled utvärderingsstunden med att prata minnen av produktionen och se till att det finns levande minnesbilder hos alla i gruppen innan ni börjar utvärdera. Gör utvärderingen kort, enkel och lustfylld.

Undvik formuleringar som innehåller orden ”bra” - ”dåligt” eller ”roligt” - ”tråkigt”

Använd istället t ex ”Kom på två eller tre saker som du är riktigt nöjd med/stolt över” och  ”Kom på en eller två saker som du vill utveckla mer”.

Om eleverna är pratsamma, dela upp reflektionsstnden mellan flera lektioner eller lägg in en rörlig övning emellan.

Läs mer om feedback och reflektion i Del 5.

Första utvärderingen av en produktion och av sitt arbete:

Samlas i ring.

  1. Alla lägger sig ner, och tänker tillbaks på föreställningsdagen. Hitta en eller två minnen. Sätt dig upp när du är klar.

  2. Gör en runda där alla får berätta ett av sina minnen, utveckla minnesbilderna och gör föreställningsdagen tydlig i grupen gemensamma fokus. (Om någon var sjuk den dagen går det bra att minnas saker från repetitioner också).

  3. Ligg ner igen och minns något du är nöjd med/som gick bra.

  4. Gör en ny runda, och lyft och understryk allt som gick bra och vad de lärt sig under höstterminen.

  5. Ligg ner igen och kom på något du vill bli bättre på/öva mer på. Observera att det du vill utveckla behöver inte vara något du känner dig dålig på. Det kan vara nåt du är bra på och vill utveckla och fördjupa dig ännu mer i.

  6. Runda igen. Som lärare ; leta fram, och understryk saker som de säger som kommer att komma i nästa produktion.

Efter den här utvärderingen har gruppen och läraren fått gemensamma mål att arbeta emot. Nu ska vi göra en lång och svår föreställning. 🙂

Vad är teater block 5. Den andra produktionen

Omfattning: 13,5  lektioner

För 8-9-åringarna: Prins Hatt under jorden

För 10-11-åringarna: Ungdomslandet

Varför dessa pjäser: de är långa och krångliga och eleverna har inte hört dem tidigare, vilket ger oss anledning att öva på att minnas långa krångliga berättelser (som en förberedelse för att memorera text längre fram).

Berättarens funktion i pjäsen och i lärandet

Observera att rollen som Berättare är central här. Berättaren är en äldre elev från fördjupningslinjen eller en lärare, någon som klarar att se vad som behövs och gå in och hjälpa till, i roll, där det behövs under föreställningen och under repetitioner. Det är hen som ger scaffolding även under föreställningen, dvs hjälper gruppen att hålla ihop den långa berättelsen och få publiken att förstå den. Genom att öva sig att ha ett öra mot berättaren hela tiden på och bakom scenen övar eleverna upp förmågan till att i framtiden kunna ha det dubbla fokuset som skådespelaren har på scenen; både rollens inifrånperspektiv (vilja, motstånd, medel osv) och perspektivet rollens del i helheten/berättelsen.

Se till att fokus hamnar på att läsa situationen och säga det som behöver sägas, inte på att minnas vad jag ska säga. Lär dem att inte titta på berättaren (eller på läraren under hela tiden de är i roll, dvs emellan Kocentration Varsågoda och Tack vi bryter. Under den tiden ska de stanna i situationen och titta på sina medspelare medan de lyssnar på berättaren.

Produktionsplan för den långa krångliga produktionen

Lektion 1  Gå in i scenografin och minnas berättelsen.

Bygg upp scenografin på scenen innan lektionen. Lägg fram rekvisitan. Sätt på scenljus och passande musik. Samla eleverna utanför och berätta att de ska få gå in i en pjäs  och de ska försöka lista ut vilken pjäs det är. Alla får går runt och titta men inte röra några saker och de får inte prata. Den som tror att hen vet vilken pjäs det är går och sätter sig i publiken när du har tittat färdigt. När alla sitter i publiken får de gissa pjäs och förklara varför de kom fram till den slutsatsen; vilken scenografi eller rekvisita hjälpte dem. Då övar de också på att läsa andra teatertecken (scenografi o rekvisita). Oftast brukar de flesta gissa på Prins Hatt/Ungdomslandet, men se till att lyfta även andra gissningar och bekräfta att det också är möjliga tolkningar. Väldigt ofta brukar någon sedan fråga ”Kan inte vi spela den här nästa gång?” och så är arbetet igång. 😊 Vi kan sen börja påminna oss om handlingen i berättelsen och prova att gå som de olika rollerna.

Lektion 2

Lotta roller och börja jobba med rollkroppen. (Se block 3 ovan om att lotta roller.)

Lektion 3-5

Improvisera till berättarens röst snabbt igenom pjäsen med rätt roller så de har sin väg genom pjäsen klar för sig och lär sig att lyssna på berättaren. Ca en akt per lektion, då får alla vara på scenen under varje lektion. Uppmana dem ständigt att stanna i situationen, dvs titta på den du spelare med och inte på berättaren. Bara lyssna på berättarens röst. Ställ inga krav på att de ska spela bra eller prata starkt mm just nu. Det kommer senare. Syftet nu är att skissa igenom helheten så att de har den klar för sig. (Rådjuret i skogen…)

Lektion 6-12

Fördjupa vissa utvalda scener där det finns möjlighet att öva på att improvisera inom en given situation, utforska olika viljor, vem måste ge sig för att berättelsen ska kunna gå vidare och publiken inte ska tröttna, introducera rekvisita och öva att hantera den och att ladda den.

Kostymprovning och manusutdelning är någon av lektionerna 6-12, men bättre ju närmare föreställningen, om  dom får manuset tidigare missar dom en chans att öva på att minnas långa berättelser. Föreställningen kommer att bli en sorts mellansteg mellan lek och teater; de leker fram sina roller och repliker och det kan få bli lite olika från gång till gång bara de har örat mot berättaren och berättelsen hela tiden. Berättaren har ansvaret för att publiken förstår föreställningen, inte elevskådespelarna. De har ansvar för att klara alla rutiner backstage och hålla sig till berättelsen på scenen.

Lektion 13: föreställningsdagen

Kl 15-20. Samma rutiner som tidigare, i block 3. Fördjupa och utveckla lärandemålen och påminn dem om vad de lärde sig förra gången.

Vad är ett bra resultat i den här föreställningen? Att vi gjorde den och att alla elever fick en bra upplevelse av att möta publiken. Att alla eleverna har en känsla av att de utvecklats och lärt sig mer sen förra föreställningen.  I en elevföreställning får det vara misstag, det kan t o m vara bra om det är det, för då har vi bra startpunkter till nästa produktionsarbete.

Nypåscen Grundträning och Uppvärmning

Varje lektion börjar med 10 min uppvärmning/grundträning redan från lektion 1 i block 2. Övningarna är tänkta att öva flera eller alla av Kärnans lärandemål i en och samma övning. Detta fortsätter genom alla kurser, i stigande svårighetsgrad där de olika asekterna av röst, kropp och närvaro successivt urskiljs och integreras i elevernas arbete. Målet är att de efter den sista kursen, Scenstjärnorna, ska kunna värma upp sin egen röst, kropp och koncentration innan en repetition eller föreställning.

Prata hela tiden om vilka skådespelarkunskaper eleverna tränar på. Använd ordet ”övningar” istället för ”lekar”. Allt motiveras och förklaras för eleverna med att nu är de skådespelare och sånt här tränar skådespelare hela tiden för att bli bättre och bättre på att skådespela. Det är också viktigt att benämna olika aspekter för  eleverna under tiden som övningarna pågår. Detta görs alltid med utgångspunkt i praktiska saker, sånt eleverna lyckas med. T ex när alla är fokuserade samtidigt och packar upp sina inköp i ”Fiskmås cykel småbarn” kan du t ex säga,  ”Så som det känns i rummet och kroppen just nu är koncentration, så här känns det när alla har koncenration samtidigt. Vad bra att ni har lärt er göra det! Så här känner sig skådespelare hela tiden när de är på scenen, så nu kan vi börja öva på att orka hålla kvar den här koncentrationen längre och längre tid. Koncentrationen är som en muskel som blir starkare ju mer du använder den.”

Försök att utforma grundträningen så att det blir tydligt för eleverna att de lärt sig något, t ex en ramsa, en koreografi, att vara fokuserad en viss tid osv.

Hitta övningar som hjälper eleverna att urskilja och utforska olika lärandemål och gör dessa tills de KAN dem. Utveckla då övningarna genom att försvåra dem.

Ett sätt att jobba med närvaro i Nypåscen är att vara noga med att eleverna kan hålla fokus på dig som lärare när du pratar. När du märker att eleverna inte fokuserar på dig, vänta med att fortsätta tills alla är tysta och tittar på dig; ”Min mun kan inte prata om inte alla ögon är på mig och allt är tyst”. Hjälp dem genom att se strax innan någon är på väg att tappa fokus och hjälp den genom att endera säga den personens namn eller om flera/alla börjar tappa fokus byta aktivitet strax innan de kommer tappa sitt fokus och beröm dem för hur länge/bra de jobbat med den nuvarande. Läs mer om detta i Del 5 Arbete i utmanande eller otrygga grupper.

Här finns en del övningar beskrivna som vi använt under projektperioden. Vitsen med det är inte att just dessa övningar är de enda som fungerar. De finns med för att ge exempel på både kunnandet som avses och hur övningar kan användas för att skapa progression. Läs mer om Övningen och övandet i Del 5, kapitlet Övningen.

Just när det gäller koncentration och kroppskontroll strävar du som lärare efter att utforma övningarna så att eleverna lyckas. Gör övningen så kort att eleverna lyckas vara i koncentration den tiden. Bryt strax innan de är på väg att tappa orken och beröm den för att de lyckats vara stilla och avslappnande hela övningen. Det är svårt och påfrestande för många elever att vara i stillhet och uppleva vad som sker i kroppen. Växla ofta mellan övningar där de släpper loss under kontrollerade former som t ex Dansstopp (se nedan) eller Glada köttbullar som åker hiss” (se den allra första lektionen).

Härmaövning för puls och periodkänsla samt gemensamt fokus

Stå i ring. Börja med att gå 4 steg mot mitten och sen backa 4 steg till startläget. Räkna i kör till att börja med. Gör detta tills alla kan hålla exakt samma tempo. gibberish eller bara typ da da-da da. När de klarar detta kan en elev få säga något på vägen in och alla andra härmar på vägen tillbaka.

Utveckla genom att räkna 1234 - 5678 och gör rörelser på vägen in och härma på vägen ut, byt till en ny rörelse. Valfri rörelse eller härma någon annans.

Var stilla 8 slag, rör dig 8 slag, stilla 8 osv.

Lös upp cirkeln och alla rör sig i åttor på egen hand.

Enkel koreografi

Enkel koreografi med följande steg:  Gåsnurr, hoppsasteg, samla ihop kroppen. Gör den till 3-takt och 4-takt, utforska skillnaden, Vad är ettan? Var är ettan?

Hur många pilsner kan alla vara stilla samtidigt?

Utmana eleverna att som grupp klara att vara helt stilla i fem pilsner. Börja med 5 sek, sikta på att de ska klara 20 sek under första året. Alla står absolut stilla samtidigt, räkna pilsner och se hur länge de klarar. Gör detta ett par gånger varje lektion tills de klarar ca 20 sek. Minns deras rekord, och gör en kul grej av att lyckas slå rekordet.

Följa John - läraren leder (kropp, föreställningsförmåga, scenisk närvaro)

Läraren leder gruppen i olika rörelser. Det kan vara rörelser som:

Från fryst till samba/Dansstopp med instruktioner (kropp; isolera kroppsdelar)

Be eleverna ställa sig som stela träd runt om i rummet. Läraren sätter på medryckande musik, men eleverna får inte röra sig. Eleverna får sedan röra en kroppsdel i taget och läraren säger exempelvis "nu får ni röra vänster hand, bara vänster hand". "Nu får ni röra vänster och höger hand, och nu får ni röra vänster arm också" osv. När hela kroppen är i rörelse och varit så ett liten stund stänger läraren av musiken. Eleverna brukar "förstå" att de ska stanna, om inte får det instrueras. Sedan kan musiken sättas på och stängas av vid flera tillfällen så att eleverna får träna i att vara i rörelse och helt stilla. Läraren kan sedan lägga in instruktioner som dansa som ett troll, dansa bara med ansiktet, rör dig som en katt, rör dig som en arg hund,  nästa gång musiken stannar har du två händer och en fot i golvet". Läraren kan sedan dela in eleverna i grupper om två eller flera och säga att när musiken stannar ska ni leta upp er partner/grupp och exempelvis armbåge och knä ska föras samman och så kan man sedan fortsätta med andra kroppsdelar på liknande sätt.

Fiskmås, cykel och småbarn (Kropp, föreställningsförmåga, scenisk närvaro)

Fiskmås Cykel småbarn är ett annat sätt att öva gemensamt fokus. Då övas dessutom fantasi/föreställningsförmåga genom att öva att se bilderna av vägen och affären. När de kan den är den ett bra sätt att få alla att känna hur det känns när hela gruppen är fokuserad samtidigt. Detta ger dem en gemensam målbild som du som lärare kan använda i andra sammanhang, t ex ”När jag säger koncentration ska det kännas likadant i rummet som det gör när alla packar upp sina saker i Fiskmås cykel småbarn.

Steg 1: Deltagarna går i rummet. De är påväg till affären för att köpa något de verkligen vill ha. När kommando utannonseras som fiskmås, cykel eller småbarn ska deltagarna agera på bestämda sätt. Vid ”fiskmås” ska deltagaren tänka en attack av en fiskmås och väja. Hör deltagarna ”cykel” är det en cykel som kommer i snabb fart mot en och återigen behöver deltagaren väja. ”Småbarn” är ett snorigt barn i närheten som deltagaren gärna inte vill gå nära. Deltagaren är på väg på mot ett mål (mataffären) och varje gång de hör Fiskmås, cykel och barn agerar de enligt ovan.

Steg 2: En avslutning på övningen, präglad av koncentration och föreställningsförmåga. Deltagarna myllrar runt på golvet och har precis kommit fram till affären. Där inne är det lugnt och stilla. Ledaren side-coachar dem att utforska affären och föreställa sig den noggrant. Deltagarna handlar det som de kom till affären för att handla. När de är klara hittar de en plats utanför affären där de kan sitta i lugn och ro och utforska vad de köpt. ”Föreställ dig hur föremålet ser ut, känns, smakar, osv….”

Museiekurragömma

Dimma ner lamporna om det går och säg att barnen nu kommer förvandlas till statyer på ett museum (du väljer temat!, tex skräckmuseum eller historiskt...) räkna ner från tio så att alla hinner ”gömma” sig genom att bli en staty. När du börjar ”leta” ska barnen vara helt stilla och ändra staty/position när du inte ser det. Ser du någon som rör på sig eller börjar skratta (pga av din fyndighet att förklara vad för konstig staty det är) så säger du ”hittad” och de får sätta sig och titta på de andra till alla blir hittade eller tills du säger att ”alla är hittade” (vissa barn börjar liksom aldrig skratta eller rör sig😉). Om grupen klarar det kan de få hjälpa till att leta efter sina klasskompisar.

Enda regeln är att letaren får inte röra ngn och de gömda får inte röra letaren eller blunda eller titta ner i marken (svårare då att försöka att få dem att skratta).

Ett två tre rött ljus - i fyra steg med progression (Kropp, scenisk närvaro)

Steg 1: Alla förutom en person står vid ena väggen och ska ta sig över golvet. Den ensamma personen står

vid motsatt vägg, riktad mot väggen och säger ”Ett två tre rött ljus”. Därefter vänder sig denne mot gruppen som då stannat upp och står bilxtstilla. Om någon rör på sig får denne gå tillbaka till ursprungsplatsen, för att börja ta sig över golvet på nytt. Och så fortsätter det. Övningen är slut när någon från gruppen tagit sig hela vägen över till andra väggen.

Steg 2: Som steg ett, fast utan att säga ”Ett två tre rött ljus”. Räknaren kan vända sig om närsomhelst.

Steg 3: Som steg 1 men som grupp; om en rör sig går alla tillbaka. Gruppen ”vinner” när de slår samtidigt i den motsatta väggen. (Obs! Detta steg är de troligtvis redo för först i Kvarpåscen)

Steg 4: Som steg 3 fast ingen står vid ena väggen. Gruppen måste föreställa sig att personen står där, och genomföra övningen så att publiken tror på den. (Obs! Detta steg är de troligtvis redo för först i Fastpåscen.)

Vem leder/Dirigenten (Kropp, scenisk närvaro)

Bra fokusträning och kroppskontroll. Spänningsmomentet gör att elever som har svårt att hålla kroppen stilla får en egen vilja at faktisk gör det trots att det är svårt.

Alla elever står i en ring. Läraren utser en detektiv som får blunda och som ställer sig i mitten. Läraren utser sen en dirigent i tystnad genom att peka på en elev i ringen. Dirigenten blir nu ledare för gruppen och kommer att leda gruppen i olika rörelser som de andra i ringen härmar. När dirigenten har börjat leda alla i rörelse får Detektiven öppna sina ögon. Detektiven ska nu försöka ta reda på vem som leder övningarna. Det blir svårare för detektiven att gissa om rörelserna är långsamma då det är lättare för resten av gruppen att följa med mer synkroniserat.

Jag är ett träd/Tavlan (Föreställningsförmåga, Scenisk närvaro; ge och ta plats)

Eleverna ställer sig/sätter sig framför det som är "scenen". En elev går in på scenen, sträcker upp sina armar, och säger ”jag är ett träd” samtidigt som eleven låtsas vara ett träd och står helt stilla.

Nästa elev ska sedan komplettera den "tavla" som byggs fram genom att gå in, säga sig vara något annat, och sedan ställa sig som en staty som detta. Till exempel kan eleven gå in och säga sig vara ”jag är skogshuggare hugger ned trädet” och ställa sig som skogshuggaren intill trädet som hugger ned trädet. Och sedan går alla elever en i taget  in i "tavlan", säger högt och tydligt vad de är och gestaltar sen detta samt står helt stila.  När den sista eleven går in och säger exempelvis "jag är skogshuggarens yxa" kan denna staty vara utgångspunkt för nästa "tavla". Eller så börjas det helt om från scratch. Det går också bra att göra "Jag är träd" utifrån ett tema, miljö, musikstycke m.m. , t ex. ”kärlek på badstranden”. Till en början kan eleverna gå fram i turordning, men när eleverna har gjort övningen några gånger är det en bra träning att vem som helst får gå fram, bara inte samtidigt som någon annan.

Gå in i en plats

En övning helt utan tal, med fokus på kropp och föreställningsförmåga, inre bilder. Viktig grund inför Kvarpåscen och arbetet med person, plats, problem.

En elev väljer en plats och går upp på golvet. Hen börjar vara i platsen och göra saker som går att göra där. Använda alla saker som finns på den platsen. Så fort någon tror sig veta vilken platsen är går hen också upp på scenen och börjar vara i platsen. Övningen pågår tills alla är på scenen. Sidecoacha dem om att de inte ska vara en roll, de ska bara se platsen och använda så många saker som möjligt.

Om någon är på golvet och kommer på att hen valt fel plats är det bara att byta plats utan att säga något. Ändra bara dina handlingar till att passa in i det du ser att gruppen gör. OM någon inte har en aning om plats går hen upp på golvet och härmar andras rörelser och ser om det känns i kroppen vad hen gör och på så vis förstår var hen är.

Kan, i Kvarpåscen, byggas på med att eleverna medan de gör saker på platsen beslutar sig för vem de är och varför de är på platsen. Sen kan de får börja prata om det behövs, och försöka lista ut vilka personer de andra är. Kan även användas i Kvarpåscen för att förklara vändpunkt; när alla är i roll går du som lärare in och skapar en helt ny oväntad situation som alla måste förhålla sig till.

Härma röst (och rörelse) - läraren leder (Röst, scenisk närvaro)

Sitt på golvet i ring. Läraren gör ett ljud med en liten rörelse som eleverna härmar. Fokus ligger på röst och att ge möjlighet att träna/värma upp:

(Och ofta i den ordningen, så att vi börjar mjukt och lägger på mer kraft allt eftersom)

Tips på ramsor/talövningar: (Röst)

Alfabetets användning anar aporna aldrig

Bagare Bengtsson bakom berget bakar bara brända bullar

Sju sjösjuka sjömän sjunker på skeppet Shanghai

Ett pepparkorn i kopparpannan, två pepparkorn i kopparpannan, tre pepparkorn i kopparpannan

Förslag på sätt att öva rösten med ramsan: Säg den till de andra så den hörs, i två grupper eller i mindre grupper, en och en för de som törs, och de övriga sitter i publiken längst bak och ska höra. Säg den som om de andra stulit din hundring, som om du ångrar dig och vill be om ursäkt, som om du vill retas med den andra… (men ge dem en vilja, inte en känsla). Artikulera den överdrivet. Säg den med olika tempo. osv

Produktionsarbetena

När vi går in i repperioden använder vi ramsor, sånger m.m. ur pjäsen vi repar.

Dansen och sången i Vem tror på tomten/Julklappsmysteriet

Ligga under tyget, sången, ramsan i Prins Hatt/Ungdomslandet

Om gruppen klarar det kan de börja öva på grunderna i Koncentrationsbubblan redan på vårterminen i Nypåscen. (Den finns beskriven i Kvarpåscen.) Gör dock inte koncentrationsbubblan förrän de har grundförutsättningarna att klara den. För att ha det behöver de kunna få tag på, framkalla och använda  sina inre bilder. De behöver också klara att vara stilla en längre stund.

Om de klarar det kan de börja öva på första delen i Koncentrationsbubblan; att resa till en plats.

De kan också, om de klarar både Fiskmås cykel småbarn, Dirigenten och Gå in i en plats, börja prova på gå mot mitten. Den finns också beskriven i Kvarpåscen.

Nypåscen Improvisation

Improvisation är ett speciellt fenomen inom teater. Det kan vara både ett mål och ett medel. Läs mer om detta i Del 1 Inledning. Vi börjar introducera improvisation i Nypåscen genom Fiskmås cykel småbarn,  Jag är ett träd, och Gå in i en plats.

Här övar eleverna att agera utifrån inre bilder, att försöka läsa andras inre bilder genom att vara uppmärksam på deras kroppar och ord. Med lärarna scaffolding skapar de i de här övningarna gemensamma situationer där de ”tar det från de andra” och lägger till något eget som passar i situationen.

Fiskmås cykel småbarn lägger grunden till föreställningsförmågan när det gäller improdelen. Gå in i en plats och Jag är ett träd lär dem att läsa situationen och lägga till något som passar in. De kommer såklart inte att medvetet kunna säga ”Nu kan jag läsa situationen och ta det från de andra”, men det syns på deras agerande när de gör det.

Övningar på att svara på den andres handlingar och ta idéer från den andre är t ex Jag är ett träd, eller Gå in i enplats som beskrivs ovan.Vilka lärandemål är de viktigaste i Nypåscen?

Eftersom vi börjar i helheten (urskilja rådjuret) är de flesta aspekter av den gestaltande förmågan sammanvävda och gestaltandet behandlas som en helhet. De aspekter som vi börjar urskilja medvetet med eleverna är fr a Röst, Kropp och Preparation. Vi lägger viktiga grunder för Närvaro och Föreställningsförmåga i Nypåscen.

Preparation

Kropp / röst / rollarbete / scenisk handling / textarbete

Röst

Kropp

Närvaro

🎭

Tips på hur du gör kursen till din

Självklart är just detta upplägg med just de här produktionerna och övningarna inte det enda sättet att ge nybörjareleverna de grunder de behöver få i konsten att gestalta på scenen. Detta är dock ett sätt att göra det som vi vet fungerar. Eleverna får en bra grund för att bli duktiga på att skådespela så småningom. För att kunna beskriva sättet att arbeta så konkret att det (förhoppningsvis) är möjligt att förstå och använda behövs konkreta exempel. Därför finns manusen och övningarna med som exempel på vad ett nybörjarmanus behöver innehålla och vad en övning behöver vara och vilka möjligheter den behöver ge.

För att göra detta till ditt kan du t ex byta ut berättelsen/stolpmanuset, men tänk på hur manuset behöver vara uppbyggt för att grundtankarna i lärandet ska fungera. Den första pjäsen är kort, enkel, tydlig med två olika miljöer som vi växlar mellan med hjälp av ljuset, Det är uppbyggt så att alla får scentid varje repetition och ungefär lika mycket scentid i föreställningen. Nästa manus är en lång, och för eleverna okänd, berättelse som utmanar minnet och förmågan att bygga en berättelselinje i tanken. Berättarfunktionen är supervikitg för att se till att eleverna lyckas med detta och samtidigt stannar i situationen, men även för att lägga grunden till skådespelarens dubbla medvetande längre fram.

Byt ut övningar i grundträningen men tänk på vad de behöver ge eleverna på den här nivån, och på hur de kan utvecklas vidare och ge större utmaningar när elevernas lärande går framåt. Tänk på att ge de övningar du väljer stort utrymme, fortsätt göra dem tills gruppen behärskar dem, och gör dem då svårare. Det är mycket bättre att ha en handfull kraftfulla övningar som är möjliga att adaptera än att ha hundra roliga övningar och växla emellan dem.

Hitta ditt sätt att hålla och styra gruppens uppmärksamhet hela tiden men tänk på att det är grundläggande för alla kommande kurser att de får lära sig att ha sin koncentration riktad mot samma ställe som de andra i gruppen under en hel lektion.