Lärandemål textarbete

Lärandemål för Textarbete

Eftersom den sceniska situationen utgör navet i det gestaltande arbetet blir texthanteringen något som försiggår i den sceniska situationen, och därmed på sätt och vis en del av den. Samtidigt är det en så pass viktig del att det är nödvändigt att urskilja och undersöka just den delen och vilka delaspekter som finns här. Även i textarbetet är kärnan, eller ”råmaterialet” skådespelarens kropp, röst, närvaro och föreställningsförmåga.

Aspekter av textarbete

För att hitta aspekter som vi behöver undervisa i och om har vi ställt frågan ”Vad behöver eleverna lära sig för att kunna hantera texten som skådespelare? Vi har identifierat sex olika aspekter av textarbetet hittills, men troligtvis finns flera. Dessa är:

1 Texten som ordhandling i den sceniska situationen

2 Texten och publikens förståelse av berättelsen

3 Att hantera sitt manus under repetitionsarbetet

4 Att memorera text/repliker

5 Repertoarkunskap

6 Dramaturgi

Aspekt 1: Texten som handling; ordhandling i den sceniska situationen

Orden i en situation är också handlingar som används för att driva rollens vilja. Detta är grunden för att så småningom kunna lära in fasta repliker och förstå vad du säger och varför, så att du inte bara rabblar text.

Därför bygger vi grunden i Nypåscen genom att fokusera på berättelsen och att publiken förstår den, och att komma ihåg en ganska krånglig och lång story-line.

I Kvarpåscen blir det tydligt fokus på den sceniska situationen och rollens vilja styr vad den säger och till vem: vad behöver sägas i den här situationen? Ge utrymme till andra att prata. Ta sitt utrymme att prata.

I Fastpåscen börjar vi jobba med huvudord och undertext när de lär in sina fasta repliker. Där finns också utrymme för att arbeta med hur du som skådespelare tar det från den andre och ger till den andre i situationen som leder fram till repliken.

I Scenstjärnorna tränar vi på att öva in repliker exakt, att säga repliker på olika sätt, huvudord, lyfta slutet, undertext, samt det viktigaste;  om vi säger detta hur ser situationen ut? Vi arbetar dock med utgångspunkt i situationen, för att efterhand under rep-processens gång, tillslut landa i att säga replikerna exakt som i manuset.

Aspekt 2: Publikens förståelse av berättelsen

Grunden i den här aspekten av textarbetet är att publiken inte förstår berättelsen om inte publiken hör vad skådespelarna säger. Allt måste höras. För att uppnå det jobbar vi med saker som

variera pauseringar och tempo.

Även här är den sceniska situationen i centrum. Olika viljor ger olika form på repliken.

Aspekt 3: Manushantering

Detta kan handla om att lära sig att det finns olika typer av manus, hur du läser manus, vad är scenanvisningar och repliker och hur ser du skillnad på dem i manuset, hur du hanterar manuset under repetitioner, hur du antecknar i manus, hur du rent konkret håller i, och förhåller dig till, manuset på scenen under repetitioner innan manussläpp.

I Nypåscen: Manuset är till för att komma ihåg vad som händer. Där kan du anteckna och det kan du ha backstage och titta i under föreställningen. OBS att en anteckning kan vara en bild lika väl som ord. Det viktiga här är inte att de faktiskt gör användbara anteckningar, utan att manuset är en viktig del av föreställningen och att det är  viktigt att  rita och skriva i manuset.

I Kvarpåscen och Fastpåscen utvecklas och fördjupas relationen till manuset. Det är fortfarande till för att minnas vad som händer, men anteckningarna blir viktigare och tydligare. I Fastpåscen ska de dessutom börja öva in en replik så då får manuset även den funktionen.

I Scenstjärnorna lär de sig läsa manus, dvs

Aspekt 4: Memorera repliker

Här kommer sådant in som hur du pluggar text, huvudord, textanalys osv. Det är viktigt att vi undervisar även i detta och inte bara skickar hem dem med manuset och säger ”lär dig replikerna”. När en frågar elever hur de gör när de övar hemma finns det alltid flera som svarar att de sitter och tittar i manuset, eller att de läser innantill om och om igen. Om det är deras enda sätt att öva kommer de att ha jättesvårt att lära sig. Ha stunder på lektionerna där de delar tips med varandra. Låt eleverna lära dig en lång replik genom att nöta in en liten bit i taget så de får se hur det går till.

Erfarenheter från arbetet i TiK pekar mot att vi kanske fokuserar alldeles för mycket på orden och rollen. Istället borde vi fokusera på situationen och hur vi ska få publiken att förstå den. Om vi hittar hur situationen behöver vara för att göra det nödvändigt att säga just de här orden i just den här ordningen kommer det bli mycket lättare att lära sig texten. Två minnesforskare säger att det är ”… a focus on goals, objectives and tactics, rather than just focusing on memorisation that causes higher levels of learning.” I beskrivningen av kursen Scenstjärnorna kan du läsa mer om hur vi testat ett nytt sätt att arbeta med manus, som bygger på det kunnande de fått med sig från de tidigare kurserna.

Aspekt 5: Repertoarkunskap

Detta kan också vara en delaspekt i förmågan att hantera text; hur hanterar vi texten i just den här typen av teater.

Aspekt 6: Dramaturgi

Grundläggande kunskaper i hur en berättelse är uppbyggd hjälper till att memorera repliker, och förstå replikernas betydelse i en viss scen.