Lärandemål konstnärlig form

Det här lärandemålet handlar om hur du berättar med hjälp av alla gestaltningsmedel, hur du gör övergångar som inte stoppar upp berättandet, hur du gör medvetna konstnärliga val som skapar ett enhetligt/medvetet konstnärligt uttryck i det sceniska berättandet.

Det handlar också om att läsa teaterspråket dvs förstå och tolka de tecken som används i berättandet. I bilden är teaterns tecken strukturerade utifrån hur publiken tar emot dem (syn resp hörsel), om tecknen är verbala eller inte verbala, om de sänds av en skådespelare (figur) eller av saker (scenografi, rekvisita osv), samt om de är durativa dvs varaktiga och finns med genom hela föreställningen, eller om de förändras under pjäsens gång. Detta är inte en bild vi visar för eleverna, men den är en bra översikt för lärare/regissör som planerar en produktion.

Några exempel på hur konstnärlig form kommer in i kurserna:

I Nypåsce: visar vi eleverna att samma scenbild kan bli olika platser med hjälp av ljus, ljud och fantasi. Vi undviker att bära saker ut och in på scenen. Det här lägger grunden för tajta övergångar i framtiden. Publiken kan förstå utan att det är helt realistiskt. Less is more.

Vi pratar om att kostymen är till för att publiken ska förstå vilka ni är, inte för att du ska se snygg ut. Däremot ska kostymen berätta något om rollen, och passa ihop med de andra kostymerna på scenen.

I Kvarpåscen: Till det de gjort tidigare lägger vi att gestalta med musik, ljud, kostym, rekvisita, scenografi, koreografi. Eleverna gör scenografiskisser och kostymskisser och ger och tar idéer, och lär sig förstå att slutresultatet är en mix av deras idéer, regissörens tankar, kostymörens/scenografens arbete samt tillgängliga resurser. Vi skapar alla kostymidéer utifrån att publiken ska förstå.

De provar att välja ljus, ljud och musik med tanke på miljö, situation eller känsla vi vill skapa i den scneiska situationen.

Eleverna övar sig att ”läsa” scentexten när halva gruppen är publik åt den andra halvan och övar att ge konkret feedback; vad förstod publiken, vad förstod den inte, hur skulle det kunna göras för att bli tydligare.

I Fastpåscen jobbar vi med Shakespeares tomma scen med ytterst få scenografidetaljer

I Scenstjärnorna övar vi att hitta en form som behåller publikens intresse när publiken är barn. Vi måste anpassa oss efter en viss tidslängd och kanske behöva stryka eller välja bort saker. Vi övar att göra tajta övergångar utan en massa ombyggen så att flödet på scenen hålls igång ch publiken inte hinner tappa intresset.