Kvarpåscen Devisa en föreställning

Kvarpåscen: Använda teaterns alla uttryck för att devisa en  föreställning

I Kvarpåscen bygger vi vidare på erfarenheterna från Nypåscen: att minnas och gemensamt berätta en lång berättelse, grunderna i att improvisera inom en given situation, alla kunskaper om vad som händer backstage under en föreställning, hur repetitionsarbete går till, vilken roll kostym och rekvisita har på scenen, samt upplevelsen av att gruppen tillsammans har lärt sig en massa saker om teater och tillsammans klarat att berätta en lång svår berättelse för en publik. I år är utmaningen att gemensamt i gruppen skapa en egen berättelse och tänka ut hur vi berättar den så att publiken förstår. (Tidigare har det varit regissörens/lärarens, och även Berättarens, ansvar att publiken förstår. Nu tas eleverna med ännu mer i de tankarna, även om regissören såklart är ytterst ansvarig.)

I den här kursen fokuserar vi dels på att utveckla det skådespelarkunnande de redan har fått, och dels på att förstå alla olika delar som ingår i att skapa en teaterföreställning: scenografi, kostym, ljus, ljud och rekvisita. De lär sig också hur en pjäs är uppbyggd dramaturgiskt för att publiken ska förstå berättelsen. Hur bygger man upp en historia och hur väljer vi ljus/ljud, scenografi, rekvisita och kostym till föreställningen? Kursen fokuserar även på att eleverna ska arbeta med sammanhållning och samarbete och förstå att teater är en grupprocess. Här blir lärarens roll att, utan att släppa ledningen, lära eleverna skapa gemensamt, lyssna på varandra åsikter, ge och ta, kunna släppa sina egna förslag för gruppens bästa och följa regissörens beslut, men också vikten av att faktiskt komma med förslag och bidra till det gemensamma skapandet. Vi arbetar fortfarande med stolpmanus och ingen memorerar fasta repliker. Vi skapar en gemensam berättelse som gruppen bär gemensamt på scenen. De har redan med sig, tack vare arbetet med berättarrösten i Prins Hatt/Ungdomslandet, att stanna i situationen samtidigt som de styr spelet mot vad publiken behöver få veta för att förstå situationen och berättelsen.

I den här kursen (och i allt teaterarbete i framtiden) ska de arbeta mycket i grupper, och det är i Kvarpåscen vi lär dem detta. Alla kan, och ska, jobba med alla. Alla ska bli hörda och alla ska både kunna argumentera för sin vilja och  kunna ge sig och släppa sin vilja till förmån för något som är bättre för det gemensamma berättandet. Om de fått tillräckligt tydlig och trygg lärarstyrning i Nypåscen kommer de att bli bra på samarbete under Kvarpåscen. Det är här vi ger dem redskap för att klara detta, t ex rundor, konsensusbeslut, att hantera besvikelsen i att inte få sin vilja igenom, osv.

Förankring i teori och forskning

Det vi vill göra i Kvarpåscen är alltså att bygga vidare på elevernas gestaltnings-kunnande, och vi vill göra det utifrån variationsteorin och använda alla nödvändiga kognitiva redskap, och framför allt Kroppens, talets/ordets redskap..

Enligt variationsteorin handlar lärande om att urskilja olika aspekter av en helhet, utforska dem och sedan återintegrera dem i helheten. Vi vet också att allt lärande sker i ett sammanhang, därför kan vi inte isolera delarna, de behöver finnas i sitt sammanhang. Vi behöver alltså hela tiden arbeta med helheten sceniskt gestaltande om det vi gör ska bli begripligt för eleverna. Alla delar måste finnas representerade i det vi gör på lektionerna. De måste också finnas representerade på ett sätt som gör dem begripliga på en kroppslig nivå för eleverna. Och vi behöver, återigen enligt variationsteorin, se till att eleverna upptäcker att det finns mer inom teaterkonsten att utforska och lära sig, visa dem på nya aspekter av teaterkunnandet.

Från imaginative education vet vi att lärande sker med hjälp av olika kognitiva redskap; och att alla dessa behövs. Vi använder därför både kroppens redskap, berättande, metaforer och liknelser, verbalisering av kunnande och reflektion över kunnandet.

Kursens block

Kursen består av fyra stycken block:

  1. Utvärdering, reflektion. Introduktion till nya kursen

  2. Situation = Person, Plats, Problem

  3. Skapa en pjäs under ledning av en regissör

  4. Utvärdering, reflektion och mål

Devising block 1: Utvärdering, reflektion. Introduktion till nya kursen

Omfattning: 1 lektion

Syftet med blocket:

Detta är det första mötet med den nya kursen. Det ska ge en tydlig bild av vad kursen kommer innehålla, vad de ska få lära sig, samt också göra det tydligt för dem att de redan har lärt sig en massa saker om teater.

Introduktionslektion till den nya kursen

Välkomna till Kvarpåscen.

Prata om kursens plats i helheten; vilken kurs de går nu och vad som kommer sen.

I år ska ni lära er hur en teaterpjäs skapas; vi ska göra en tillsammans, från scratch skapa berättelsen, tänka ut scenografi, rekvisita, kostym, ljus och ljud. Vi kommer att börja redan idag med att öva på hur man hittar på tillsammans så att berättelsen blir tydlig för publiken. Men vi ska börja med att minnas vad ni redan lärt er.

Grundträning

Eftersom båda de första momenten på lektionen är stillasittande, se till att varva dem med rörelsepauser från lektionens grundträningspass. Använd övningar som gör att du ser vilka förkunskaper de har, och som ger dig möjlighet att påpeka för dem att ”det här kunde ni inte för ett år sen när ni var nybörjare”. Om de har börjat på Koncentrationsbubblan och Gå mot mitten under förra kursen är det bra att göra dem igen här.

Inför också något nytt och svårare så de känner att de får nya mål direkt. Börja t ex med en talkör.

OBS! Detta är deras första lektion som är 90 min lång. Det kan vara svårt att orka i början för de yngsta.

Reflektion.

Samlas i ring, ligg ner, hitta två minnen från förra årets föreställning. När alla hittat ett minne och satt sig upp börjar rundan och alla får berätta i tur och ordning. Under rundan får ingen annan berätta om saker den kommer att tänka på, men den får ställa frågor till den som berättar sitt minne.

Ligg och blunda igen och minns något du är nöjd med/som du känner att du lärt dig, och kom på något du vill bli bättre på/öva mer på. OBS att det du vill bli bättre på behöver inte vara något du känner dig dålig på. Det kan vara något du redan är bra på och vill utveckla ännu mer.

Gör detta som en eller två rundor beroende på vad de orkar.

Anteckna det alla elever säger att de kan och vill bli bättre på. Detta kommer att vara en bra grund för lärandet under den här kursen. Det går att komma tillbaka till det och säga ”Nu övar vi på det här som ni sa att ni ville bli bättre på” eller ”det här som ni klarade av nu, det är en av de saker som ni sa att ni ville bli bättre på”.

Introducera Plats som förberedelse till nästa block i kursen.

Börja med att göra Gå in i en plats (se beskrivning i Nypåscen grundträning).

Prata om hur de visste vilken plats det var.

Det här är det första vi behöver visa publiken när vi börjar göra vår föreställning, så nu ska vi öva på olika sätt att visa publiken det. Vi ska samtidigt öva på att hitta på förslag tillsammans, så ni kan det när vi börjar med vår pjäs.

Be dem komma på förslag på hur de kan lösa det när två eller flera personer vill olika saker. De kommer att komma med en mängd kloka strategier. Skriv upp dem så att alla kan se dem.

Dela sen in dem i mindre grupper med ca 3-4 personer i varje. Ge varje grupp en lapp med en plats på. Uppgiften är att hitta ett sätt att visa publiken vilken plats det är utan att prata. De ska vara på platsen, göra saker på platsen. Låt dem öva med skärmar emellan sig så att de andra inte ser. Ingen kostym, bara luftrekvisita och luftscenografi. Alla grupper kommer inte att börja öva, de kommer att sitta och prata och sen säga ”nu är vi klara”. Se till att de faktiskt övar, förklara för dem varför det är viktigt. Om en grupp blir osams; peka på listan med strategier och be dem använda sig av de strategierna.

När alla övat får grupperna visa vad de gjort. Detta är en precis likadan situation som i block 2 i Nypåscen. Publiken och skådespelarna beter sig precis så, och sätt gärna på ljuset så det blir lite föreställningskänsla. Efter applåderna får de som spelat sätta sig på scenen och tyst lyssna på vad publiken säger. Publiken har aldrig tolkat fel. Genom att lyssna på hur publiken tolkar lär vi skådespelare oss hur vi ska göra saker på scenen på ett sätt sånt sätt att vi får publiken att tolka så som vi vill (eller i alla fall så nära som möjligt). Publiken måste motivera sina gissningar genom att förklara vad det var skådespelarna gjorde som fick dem att gissa så. Det är viktigt att också lyfta gissningar/tolkningar som är ”fel”, och att stoppa skådespelarna från att kommentera eller visa vad som är rätt eller fel tolkning. När publiken fått prata är det skådespelarnas tur att berätta hur de tänkte, förklara vad de gjorde. De får nu också ställa frågor till publiken typ ”Vad tänkte du att det där betydde?” Till sist får publiken ge förslag på andra sätt som platsen skulle kunna gestaltas. Hur ge feedback: undvik orden ”bra” och ”dåligt”. Beskriv istället vad ni såg. Det viktiga är inte heller att publiken gissar rätt, utan att prata om vad det var skådespelarna gjorde som fick publiken att tro att det var en viss plats. Om nån i publiken ser något kan det inte vara fel. Det är bara intressant att prata om vad det var som gjorde att de såg det, och om vad skådespelarna skulle kunna gjort för att få dem att se något annat.

Detta är en jätteviktig lektion eftersom den lägger grunden till hur vi ska arbeta med produktionsarbetet under hela läsåret. Var sträng med vem som får prata, att hålla sig till ämnet, att lyssna på varandra, att uttrycka feedback på trevligt sätt osv. Se samtidigt till att det inte tar för lång tid, så att alla grupper hinner visa och få feedback.

Avsluta med att förklara att så här ska vi jobba de närmaste veckorna för att ni ska lära er hur en gör när en skapar en pjäs tillsammans. Sen, när det lärt sig hur det går till, ska vi börja skapa vår pjäs.

Devising block 2: Situation = Person, Plats, Problem

Omfattning 5 lektioner

Syfte med blocket:

Vad är en situation? Visa publiken Person Plats Problem. Värre. Vändpunkt. Slut.

Att förstå vad en situation är på scenen

Att lära sig ett upplägg för devisingprocessen som kommer

Att bygga vidare på förmågan att läsa spelet med att kunna ge feedback på ett bra sätt

Att erfara alla teaterns uttrycksmedel och få insikt i vad de betyder för berättelsen som publiken får se

Lektionsplaner situation = person plats problem

Lektion 1

Gör samma upplägg som på Introducera plats i föregående block, men nu ska de visa både person och plats. Dela in dem i grupper 2 och 2 eller 3 och 3. Visa person och plats på samma vis som vi visade plats förra gången. Ge dem små lappar med plats och person, så att de inte fastnar i att komma överens. Använd samma upplägg som förra lektionen. Gör det fortfarande utan att de talar på scenen. Prata om skillnaden mellan mim och teater ifall det uppstår situationer där de gör pantomimer istället för att agera i en situation.

Nu gör vi större skillnad mellan lek och teater och fokuserar ännu mer på att kommunicera medvetet med en publik. Den här lektionen ska de endast ska visa plats och person. Det ska inte börja uppstå ett problem. Så fort de tror att publiken förstått plats och person är ”pjäsen” slut. Att göra så ger möjlighet att upptäcka vad som behövs för att publiken ska förstå person och plats, och på så vis får de möjlighet att urskilja en kritisk aspekt för att senare förstå vad en scenisk situation är.

När alla visat upp: ta med publikens feedback och gå tillbaka till paren. De ska alltså göra samma personer och samma plats, men ändra något i sin gestaltning. De ska använda minst ett av förslagen från publiken, så att de vänjer sig vid att jobbet handlar om att testa och förbättra, inte om rätt eller fel. De ska nu också visa relation: hur får vi publiken att snabbast fatta att det här är mamma/barn, eller lärare/elev, och de ska lägga till ett problem som kan uppstå i den här situationen. Låt dem börja hitta idéer, och bryt sen: Det här ska ni visa upp nästa vecka, gör en enkel anteckning så ni minns typ stödord eller skisser.

Lektion 2

Gå tillbaka till anteckningarna från förra veckan och repetera hur ni visade plats, person/relation och problem. Det ni ska visa upp idag är det ni visade förra veckan, fast med ändringar från publikens förslag och lägga till ett problem. Gå runt i grupperna och prata med dem om begreppet problem. Jag brukar undvika ordet konflikt i början eftersom det leder eleverna till för smala situationer. Ett problem är en bredare ingång. När ni visar upp nu ska ni börja med person och plats utan ord. När ni tror att publiken har förstått det får ni börja prata om det behövs för att publiken ska förstå problemet. ”Pjäsen” ska sluta när ni tror publiken har förstått alla tre delarna. Också här är det viktigt att de bara gör just de tre stegen och inte drar iväg in i en rolig pjäs. De lär sig nu ett sätt att reflektera över dramaturgi; att urskilja olika delar i en berättelse. Det är en väldigt abstrakt kunskap och de behöver lära sig att urskilja den i det de gör på golvet. Här får de möjlighet att sätta konkreta ord på delarna i dramaturgin samtidigt som de gör det på golvet. Så småningom, i kommande kurser, kan vi bygga vidare på detta och fördjupa deras förståelse av dramaturgi.

När de visar upp är det efter samma arbetsgång som tidigare. Lyssna på  publiken först, fråga publiken efter feedback sen.

Nästa vecka ska vi göra nya grupper och jobba med cliffhanger.

Lektion 3

Dela gruppen i 3 grupper. Hitta själva på person, plats och problem och sluta med en cliffhanger, dvs när problemet är så stort som möjligt.

Samma sak här; viktigt att verkligen sluta när det är som värst. Det är en väldigt basic grund för att längre fram förstå vad en vändpunkt är. Här får de också börja lära sig hur en antecknar. Låt dem anteckna helt konstiga saker om de väljer att göra det (”gå in, skratta, gå ut” eller liknande). Nästa lektion kommer de att upptäcka om deras anteckningar varit till nytta eller inte, och då går det att prata om bättre sätt att skriva, och de kan ge varandra idéer på hur en antecknar för att minnas. (Skisser kanske  är bättre än ord t ex?)

Visa upp och få feedback som förut. De skriver ner sina person plats problem och feedback för att spara till nästa vecka. (Hjälp dem skriva om någon har svårt för det. Skrivkunskaper får inte stå i vägen för teaterlärandet och det får inte bli för jobbigt för den som har dyslexi att vara tvungen att skriva en massa.

Lektion 4

Förklara ordet vändpunkt som att något nytt händer. När problemet uppstod i er pjäs från förra veckan är en vändpunkt. Ta fram det ni skrev. Gå igenom publikens feedback. Repa igen och ändra utifrån det publiken sa.  Lägg in en till vändpunkt, som gör att problemet förändras eller kan lösas och lägg till ett slut.

Visa upp och få feedback som förut.

Avsluta lektionen med: Så här ska vi nu jobba med vår pjäs. Ni ska komma med förslag, och ge feedback till varandra. Jag kommer vara regissör som beslutar hur det blir grundat på allas förslag.

Devising block 3: Skapa en pjäs under ledning av en regissör

Omfattning: 20-22 lektioner

Syfte med blocket:

Skapa en gemensam berättelse. Skapa spänning/förväntan/skratt i publiken

Ge konstnärlig form till berättelsen: ljus, ljud, kostym, musik, sång, rörelse/dans

Öva in föreställningen och spela den

Under arbetet med produktionen:

Ta det från den andre

Öva att ge och ta fokus

Se till att pjäsen som skapas någonstans innehåller en parallellscen, där de får öva att ge och ta fokus med hjälp av ljuset.

Se till att en sång finns med i pjäsen.

Se till att det finns något moment av fysisk teater/koreografi med i pjäsen. T ex en dans till sången, eller en scen där spelet är förhöjt. Kanske någon smyger genom en skog där resten av skådespelarna är träd som bara får röra sig precis när personen gått förbi, eller liknande.

Produktionsplan för devisingblocket

Fas 1: skapa pjäsen, välj sång, skapa rörelser. (9-10 lektioner)

Nu ska vi Börja med årets föreställning! 😀 Ni ska komma med förslag, och ge feedback till varandra. Jag kommer vara regissör som beslutar hur det blir grundat på allas förslag.

Lektion 1, (eller 1 och 2)

  1. Vilken är din önskeroll? Alla skriver ner sin roll och sitt namn på en postit. Runda: berätta din roll och lägg post-iten i mitten av ringen. Undvik roller som de sett på film eller som finns i böcker. Det kommer att låsa möjligheterna i pjäsen. Om någon absolut vill spela t ex Pippi Långstrump, säg att det är en roll som någon annan redan skapat. Nu ska vi göra egna. Vad är det viktiga med Pippi? Kanske att hon är modig och superstark. Då är din önskeroll en modig och superstark tjej, men en roll som vi kan skapa så att den passar in i vår berättelse.

  2. Nu ska vi ha en plats där alla de här rollerna kan mötas. Jag skriver ner allas förslag. Sen läser jag upp listan och alla får tänka på vilken plats de tror blir bäst för publiken. En till runda där alla säger vilken plats de tycker och varför. (EN plats gör att det blir enkelt att göra scenografi och vi inte behöver lägga tid på övergångar.) Sen pratar vi ihop oss tills vi har konsensus om vilken plats det ska vara. Undvik omröstningar. Lär dem istället att argumentera för sina förslag utifrån vad som blir bra för publiken och som gör att alla roller blir viktiga och behövs. Om det inte går att nå ett konsensusbeslut, ta med dig förslagen och säg att regissören kommer att besluta till nästa gång. Detta är en viktig ingång till arbetet: det gäller att argumentera för det du tycker utifrån publikens perspektiv och sen måste vi komma överens och alla behöver kunna ge med sig.

  3. Vilket problem ska vi ha? Det ska vara ETT problem och två olika sidor i konflikten (för att få en tydlig konflikt och inte en för krånglig pjäs). Vad finns det på den här platsen som flera kan vilja ha, som kan skapa ett problem? Vilken roll hör till vilken sida? Samtala om det men i slutänden kan varje skådespelare få bestämma vilken sida hens roll hör till.

  4. Gör starten på pjäsen: hur ska publiken förstå person och plats? Jobba i tre grupper som tidigare. Ingen behöver spela sin egen roll, men gruppen måste tänka på vad alla roller ska göra så att publiken förstår. Visa upp och ge feedback som tidigare. Läraren filmar alla tre förslagen, och förklara att läraren är regissören och kommer att skapa inledningen utifrån deras förslag till nästa vecka.

Lektion 2

Jag har under veckan skapat den första scenen och element från alla gruppers förslag finns med, men något har också tagits bort från varje grupps förslag. Jag berättar hur starten kommer att bli och vi spelar den med rätt roller och jag regisserar. Gör en snabb skiss och filma den. Sen får de en ny avgränsad situation att komma med tre förslag till: t ex nu har människorna kommit till sagovärlden och deras tåg har försvunnit. Nu behöver de möta de onda och de goda och förstå kronans makt i världen. Hur visar vi publiken det? Kom med förslag i 3 grupper (nya). Jobba som tidigare. Viktigt att ge en tydlig avgränsad uppgift, så  som vi jobbat tidigare.

Prata om vad rollerna på de olika sidorna har för viljor och vilka handlingar de skulle kunna göra för att få som de vill. Alla roller kommer inte att finnas i varje grupp. Det löser vi genom att ingen behöver spela sin egen roll. När du går in på scenen kan du bara säga som en kommentar till publiken ”Nu spelar jag Katten” eller ”Nu spelar jag alla dom goda”.

Visa upp, ge feedback och filma förslagen som tidigare.

Lektion 3

Sedan vi såg sist har jag skapat nästa del av berättelsen utifrån gruppernas förslag. Jag börjar med att berätta den, och såhär kommer vi göra varje vecka varpå berättelsen blir längre och längre. Regissera dem när de spelar rätt roller och gör inledningen och det nya vi la till, där något från allas förslag finns med.

Gör sen nya grupper som gör förslag på vad som kan hända sen så att konflikten blir värre. Visa upp förslagen, feedback, jobba vidare, filma osv.

Lektion 4-ca 9

Fortsätt så här tills stolpmanuset är klart. Förslagsvis vid jullovet. Skissa allting just nu. Fokuset ligger på storylinen, inte på skådespelarinsatser. Förklara för dem att vi gör en skiss, precis som om vi skulle göra en tavla. Först skissar vi, när skissen är klar gör vi den så som den ska vara på föreställningen.

Fas 2: öva in pjäsen, lägg till kostym, rekvisita, ljus, ljud (9-10 lektioner)

Första genomdraget och manusutdelning.

Vi börjar nästa fas med att alla får manuset och vi trampar igenom så att alla har skissen klar för sig; vem gör  entre och sorti när och var, vad sker i varje scen i stora drag. Sedan repeterar vi in pjäsen under ledning av regissören, precis som ett vanligt produktionsarbete. Viktigt att se till att de inte börjar memorera fasta reliker utan att de stannar i situationen och ser vad som behöver sägas och göras för att situationen ska bli tydlig för publiken och för att handlingen ska gå framåt i enlighet med vår skiss.

Övriga lektioner består av att repetera in pjäsen på liknande sätt som i Nypåscen. Se till att de har tråden igenom hela pjäsen först och välj sen ut ställen att fördjupa. Men nu får de hålla ihop berättelsen utan berättare. Det är fortfarande improvisation runt situationerna i berättelsen, men nu måste alla hålla berättelsen i huvudet själva. Använd allt de gjort tidigare; ladda rekvisitan, skriva bra anteckningar, hur driva viljor och ge med sig. Under repetitionsarbetet övar vi på att:

Under den här fasen lägger vi också in lektioner om teaterns övriga gestaltningsmedel och arbetar med dem på samma vis som med manuset.

Skapa scenografi , rekvisita och kostym

Prata om varför vi har scenografi och kostym, vad ska den berätta. Fokus på att publiken ska förstå.

Dela in dem i 3-4 grupper som får rita förslag till scenografi och kostymer. Det är viktigt att det finns flera olika förslag att utgå ifrån, precis på samma sätt som vi gjort pjäsen: alla ritar förslag till allas kostymer. Sen  har vi en runda där varje grupp förklarar och argumenterar för sitt förslag utifrån vad som får publiken att förstå pjäsen. Regissören och Kostymören väljer kostym utifrån allas förslag.

Samma sak med scenografi och rekvisita: tre grupper gör förslag och förklarar dem. Regissören och scenografen beslutar.

Ljud och ljus-lektion

Ha en spellista i qlab med musik för olika stämningar, och några moment med olika färger på ljusbordet. Två elever sitter på mixplats och kör ljus och ljud. De övriga rör sig med inspiration från ljuset och ljudet. Turas om så alla får köra.

Ställ ett par skor mitt på scenen, ljussätt dem och spela någon musik. Låt eleverna fantisera om vad som kan ha hänt här, vilken berättelse kan de göra av skorna, ljuset och ljudet.

Ställ skorna på ett annat sätt, byt ljus och musik. Vad berättar vi nu?

Välj en scen ur pjäsen. Några elever spelar scenen, några väljer ett ljus och ett ljud och några är publik och tolkar. Byts av så fler får prova.  Prata om vad ljus och ljud har för betydelse för pjäsen. Vilket ljus passar i våra olika scener? Vilket ljud kan behövas i vår föreställning?

Koreografilektion

Skapa enkel koreografi t ex så här:

Gå igenom vad en rörelse är; att den har en början en mitt och ett slut-. Testa lite olika rörelser och prata om var den börjar och var den slutar. (Lärandemål: urskilja enskilda rörelser i det kroppen ständigt gör.)

Välj ett tema som pjäsen handlar om, kanske makt, kärlek, eller rädsla. Välj ett ord är motsatsen till det första.

Varje elev hittar själv på en rörelse till varje ord, alltså två rörelser var. De ska vara tydliga och ha en början och ett slut. Se till att var och en återupprepar sina två rörelser tills de kan dem. Sätt ihop dem i par eller 3 och 3. Gruppen ska lära sig varandras rörelser och sätta ihop dem i en följd som alla i gruppen lär sig. Till sist visar de upp dem för de andra grupperna. Om de klarar kan två grupper slås ihop och lära  sig varandras.

Var kan detta användas i pjäsen? Vilken musik och ljus passar till? Vad berättar vi då? Lägg in det någonstans i pjäsen.

Föreställningsdagen

Upplagd på samma sätt som i Nypåscen, med fokus på Preparation, hantera nervositet osv.

Exempelmanus med förslag på hur lärandemålen kommer in finns i Del 4

Ett bra resultat i den här kursen är en pjäs som hänger ihop dramaturgiskt, att eleverna förstår syftet med de konstnärliga valen och känner sig delaktiga i dem. Att gruppen lyckas bära och få fram hela berättelsen, att de stannar i situationen; både under rep mellan Koncentration-varsågoda och Tack vi bryter, och under hela föreställningen. Att de tar det rollen säger och gör från de andra i situationen på golvet och inte har planerat och memorerat repliker som de ska säga.

Devising block 4: Utvärdering, reflektion och mål

Omfattning: 1 lektion

Samlas i ring.

  1. Alla lägger sig ner, och tänker tillbaks på föreställningsdagen. Hitta en eller två minnen. Sätt dig upp när du är klar.

  2. Gör en runda där alla får berätta ett av sina minnen, utveckla minnesbilderna och gör föreställningsdagen tydlig i gruppens gemensamma fokus. (Om någon var sjuk den dagen går det bra att minnas saker från repetitioner också).

  3. Ligg ner igen och minns något du är nöjd med/som gick bra.

  4. Gör en ny runda, och lyft och understryk allt som gick bra och vad de lärt sig under höstterminen.

  5. Ligg ner igen och kom på något du vill bli bättre på/öva mer på. Observera att det du vill utveckla behöver inte vara något du känner dig dålig på. Det kan vara nåt du är bra på och vill utveckla och fördjupa dig ännu mer i.

  6. Runda igen. Som lärare ; leta fram, och understryk saker som de säger som kommer att komma i nästa produktion.

Efter detta: öva på någon/några de saker eleverna nämner här, och prova något från Fastpåscen så förväntningar inför nästa år skapas.

Kvarpåscen Grundträning och uppvärmning

Varje lektion börjar med 20 min uppvärmning/grundträning och grunderna i improvisation. Allt motiveras och förklaras med att de är skådespelare och sånt här tränar skådespelare hela tiden för att bli bättre och bättre på det. Det exakta innehållet i det här blocket avgörs av hur långt gruppen hunnit under föregående kurs. Det som står här är det som är det ungefär vanligaste, men stora variationer kan och får finnas emellan olika grupper.

Alla saker vi övade på i Nypåscen fortsätter vi öva på så länge det behövs, och allt i Kvarpåscen bygger vidare på det de lärde sig i Nypåscen. Prata ofta om det och visa dem vad de lärt sig, typ ”kommer ni ihåg hur det var innan ni kunde det här” eller ”för ett år sen gjorde ni så här men nu kan ni det här” osv. Speciellt om det är något de har svårt för; uppmärksamma stort den lilla stund de lyckas, prata om den och be dem förklara hur de gjorde och hur det kändes i kroppen, och försöka återupprepa det igen längre och längre stunder. Därför gäller det som står i beskrivningen av Nypåscen också i Kvarpåscen. Här kommer lite övningar som vi använt för att bygga vidare på kunskaperna från Nypåscen. De flesta övningarna i Nypåscen används även i Kvarpåscen.

Kropp

Separera kroppsdelar

Skapa en uppvärmning som isolerar och går igenom en kroppsdel i taget, från fötter till huvud, ansikte.

Hålla puls

Namnklapp: Tina till Lotta, Lotta till Anna… medan alla klappar gemensam puls

Öva 3-takt och 4-takt

Hoppsasteg, korssteg, chassésteg i 8or

Vad är en rörelse, var börjar och slutar en rörelse

Detta är inte självklart för barn, rörelse är för dem ett flöde, men när du ska kunna lägga och återupprepa en koreografi behöver du kunna urskilja lika delar i det flödet, precis som du behöver urskilja delar (ord och ljud) i talflödet för att kunna skriva.

De får skapa koreografi till sången i sin egenskapade pjäs. Förslag på hur detta kan gå till kan du läsa om under block 3 här i detta kapitel.

Bygg maskiner som illustrerar en händelse eller en känsla i deras egenskapade pjäs. Endera gör de den till sången eller som en koreograferad del i berättandet/gestaltandet.

Vimlaövningar

Öva att gå med mål och riktning och vara tydliga när de tar nytt mål och riktning.

Gå med en kroppsdel som leder,

Skilja på olika tempon i kroppen

Tempo 1-5

Gå på olika underlag

Stanna/starta med/utan signal

Covid-kull: rör dig som om alla är, du måste hålla dig undan från alla

Förfölj utan att förföljas

En övning utan tal, ljud eller gester. Utgå från att alla gå med ritning. När alla är igång ger du instruktionen ”Börja förfölj någon utan att den upptäcker dig. Förfölj nära, ta risker, men smyg så att du inte blir upptäckt.  Samtidigt vill du inte bli förföljd av någon annan, så om det känns som att någon förföljer dig, titta bakåt. Den som blir upptäckt måste ta en ny person och förfölja den.”

Sidecoacha att du vill hela tiden förfölja någon, ta en ny direkt. Om någon tycker det blir rörigt kan den personen få titta på utifrån en stund, då brukar de få grepp om hur övningen går till.

Röst

Talkörer med olika stämmor och gemensam puls

Duschkabin

Duschkabin, dusch-duschkabin, duschkabin, dörrmatta dörrmatta

Titta TV, titta på TV, titta TV, titta på kabel-tv

Tipskupong, jag sa rabattkupong, tipskupong en kasse läsk.

Slangrap

Shit shit bullshit

Dom ba, du ba, vi ba asså

Äh hallå, vadårå

Tjaba (3 slags paus)

Ljudorgel

Alla står i ring och tar varsin ton. Gemensam bokstav t ex aaaa, men olika toner. Alla får när som hest byta ton och det ska låta illa ibland. De ska dock inte skrika utan sjunga en ton. Blunda gärna och lyssna på hur det känns när din ton blandar sig med de andras toner. Ibland låter det vackert, ibland falskt eller dissonant.

En eller två personer får sätta sig mitt i ringen och blunda och lyssna, och se vad de får för inre bilder när de hör tonerna som kommer från gruppen.

Produktionsarbetet

En sång finns med i deras pjäs

En koreografi finns med i deras pjäs

Koncentration/fokus/närvaro

Du som lärare behöver hitta upplevelsen av scenisk närvaro i din kropp och sen ständigt jobba på att fördjupa den för dig själv samtidigt som du tar med dig dina elever in i din upplevelse och känner deras upplevelse i din kropp. Använd din kropp för att känna in elevernas kroppar.

Fallgropar kan vara att välja för svåra övningar eller gå för fort fram, så att eleverna vänjer sig vid att avslappning handlar om att ligga och tänka på annat eller pilla med kläderna.

Produktionsarbetet

Lämna gradvis över åt eleverna att rikta sin koncentration utan nära lärarledning när de arbetar i mindre grupper.

Koncentrationsbubblan

Övningen har sina rötter i mindfulness- och yoga-tradidtioner, där både Stanislavkijs tradition och den fysiska traditionen hämtat inspriration (Pusztai 2000, Hodges 2005). Jag har utvecklat den genom åren som lärare genom att transformera övingar i mindfulness och medveten närvaro, men även, i steg 4 och 5, med inspiration från olika övningar inom den fysiska teatertraditionen. Övningen genomförs i scenljus som är dämpat, och med svag musik i bakgrunden av typen ”mindfulness-musik” dvs musik som inte har röster eller tydlig rytm eller takt utan bra flyter på.

Övningen innehåller fem steg:

Steg 1: Deltagarna hittar en plats på golvet som känns bra. De lägger sig (helst på rygg) och blundar och föreställer sig en trygg plats, ”en plats där du trivs och mår bra och känner dig lugn och trygg”. De uppmanas se platsen tydligt och sedan i fantasin gå in i platsen och göra saker som de gillar att göra där. Hela tiden liggande helt stilla på golvet. Efter sin stund lämnar de platsen och känner golvet igen men har kvar den trygga känslan i kroppen.

Steg 2: Deltagarna uppmanas att ligga stilla på golvet och skapa en ny fantasi: en liten såpbubbla som de ser framför sig. Den växer och växer tills den är så stor att eleven är helt omsluten av den. I bubblan känns kroppen tydligt och eleverna uppmanas att röra på en enda kroppsdel och koncentrera all uppmärksamhet på hur det känns i den kroppsdelen. Efter en stund uppmans eleven att öppna ögonen och se på omgivningen som om hen aldrig sett den förut.

Steg 3: Eleven uppmanas att resa sig upp i slowmotion, först till sittande och sen till stående och samtidigt hålla kvar bilden av bubblan runt om sig. och hela tiden utforska exakt hur varje rörelse känns i varje kroppsdel. Väl stående börjar eleven röra sig, först i slowmotion men sedan mer varierat, och fortsätta ha bubblan kvar. Var också uppmärksam på om din bubbla spricker (dvs du tappar närvaron i kroppen och koncentrationen) och stanna då och gör en ny.

Steg 4: Efter en stund uppmanas eleverna att börja ta in rummet och medspelarna. Först bara genom att möta blicken på någon och skicka en ordlös tanke som säger ”Vad kul att du är här idag”. Om koncentrationen håller; stanna och låt din bubbla smälta ihop med en annan persons bubbla och känn hur mellanrummet emellan er känns. Välj att bara möta varandras blick en stund eller att göra något tillsammans. Bryt och gå vidare när ni känner att ni vill det.

Steg 5: Börja använda bubblan som ett redskap. ”Blås upp” bubblan ännu mer, så att den fyller hela scenen, och sen hela salongen inklusive publiken. Prova att förstöra bubblan, och sedan hitta tillbaka till den snabbt och enkelt. (På sikt: öva att göra bubblan helt själv.)

Gå mot mitten

Börja med Gå mot mitten om de inte redan börjat med den.

Gruppen står i en ring och ska ta ett steg i taget in mot ringens mitt tills alla står där inne så nära varandra som möjligt i en mini-ring. Utmaningen är att bara en person i taget får ta ett steg framåt, och om två kliver fram samtidigt får alla gå tillbaka och börja om. Blicken hålls på en punkt hela tiden, en sak som läraren lagt i ringens mitt. Den är målet för gruppens gemensamma promenad. Inget samtal eller gestikulerande får förekomma under övningen.

Om gruppen är trygg och alla klarar att hantera besvikelser; börja prova på övningar där någon åker ut, t ex Shanghai eller Hi ho ha. (De finns beskrivna i Fastpåscen.)

Kvarpåscen Improvisation

Det exakta innehållet i det här blocket avgörs av hur långt gruppen hunnit under föregående kurs. Det som står här är det som är det ungefär vanligaste, men stora variationer kan och får finnas emellan olika grupper. I Nypåscen övade vi att agera utifrån inre bilder i Fiskmås cykel småbarn. Vi övade att läsa andras inre bilder genom att vara uppmärksam på deras kroppar och ord i Jag är ett träd och Gå in i en plats. De övade också i blocket med den långa krångliga föreställningen att improvisera utifrån berättelsens linje som berättarrösten höll på plats åt dem. Allt detta fortsätter vi att öva i Kvarpåscen.

Nu ska de dessutom utöka förmågan att skapa gemensamma situationer där du tar det från de andra och lägger till något eget som passar i situationen. I Kvarpåscen kommer de ett steg närmare impro genom övningar som introducerar detta.

Steg 1

Acceptera - blockera.

Dela in dem 2 och 2, och bestäm en etta och en tvåa i varje grupp.

1 ger ett erbjudande till ”, t ex ”Jag vet! Vi äter bullar!”

2 dissar idén på valfritt fantasifullt sätt; t ex ”Usch vad tråkigt” eller ”Jag äter aldrig bullar på torsdsgar”.

2 ger ett nytt förslag på samma sätt, som 1 dissar. Kör så en stund.

Bryt och ge dem ny instruktion. Den ena ska fortfarande ge förslag men då ska den andre säga ”Ja! Vad kul! Världens bästa idé! och sen gör dom det i ca 10 sek. Sen får den andre ge ett nytt erbjudande. Jobba så en stund. Säg att erbjudandet spm de ger måste vara roligt för den andre at göra, och att det går att göra allt på scenen med luftsaker.

Gör övningen och reflektera över vad som hände i rummet. Vad var det för skillnad mellan första och andra omgången? Vilken av gångerna skulle en publik hest vilja titta på? De kommer att säga typ att det var roligare andra gången för det hände saker. Lär dem orden erbjudande, acceptera och blockera. Säg att ”jag kommer använda de här orden när vi jobbar så när jag säger acceptera eller nu blockerar du så vet ni vad jag menar”. Var noga med att de använder orden ”Jag vet, vi…” i övningen och inte startar den med en fråga. Att börja en improvisation med en fråga leder lätt till blockering, eftersom det kan vara svårt att få in ett tydligt erbjudande i en fråga. (I kommande kurser kan vi komplicera och nyansera detta med vad som är acceptera resp blockera, men nu vill vi hålla det enkelt så de förstår de stora dragen. Kom ihåg rådjuret i skogen; vi måste veta vad som är rådjur i stora drag inan vi börjar fördjupa oss i detaljerna).

Steg 2

Bygg på acc-block-övningen med att en andre accepterar och sedan kommer med ett tillägg när de spelat förslaget en stund. T ex:

A: Jag vet! vi går och fiskar!

B: Ja! Vilket bra förslag! Det gör vi!

De går och fiskar.  (Nu vet B att hen ska komma med ett tillägg till situationen när de fiskat en stund)

B: Och sen fick jag napp!

De spelar det. (Nu vet A att det är hens tur att komma med ett tillägg när de spelat en stund)

A: Nu går vi hem och lagar till fisken.

Gör många korta såna här situationer ända tills de har fått in turtagningen och lyssningen på varandra i kroppen. Då kan de börja spela det nya förslaget utan att säga det först och de har hamnat i en improviserad situation med en handling som leder vidare och bygger på varandras förslag. Säg att de bryter och startar om så fort improvisationen blev tråkig.

Oftast kommer de att gå in i ett flöde automatiskt, men håll på formen i början, det lägger en grund som gör att de kommer att gå in i improövningar i framtiden med en omedveten grundinställning att det här handlar om att lyssna och svara på vad den andre gör och att lägga till saker till det som redan finns.

Steg 3

Använd Stolen till att öva att skapa situationen i direktimprovisation.

En stol står mitt på scenen. En skådespelare sitter på stolen. En annan skådespelare kommer in med ett erbjudande i form av en handling och ev repliker. Den som sitter på stolen vet inte vem den är men den som kommer in vet vem båda är. (Om det behövs kan den som kommer in ha fått en plats och person av läraren.) Det gäller för den som kommer in att spela så att den på stolen förstår och för den på stolen att förstå vem jag är, och till sist att gemensamt känna att publiken vet vilka de är. Spela scenen så långt, och fråga sen publiken vilka de såg på scenen. Prata om vad som gjorde att de på scenen förstod varandra och vad som gjorde att publiken förstod.

Steg 4

När de klarar detta lägger vi till en vilja att få stolen. Nu skapar den som kommer in hela situationen genom att veta vem hen är, var de är och varför hen vill ha stolen. Nu gäller det att spela det så att både den på stolen och publiken förstår detta. Så fort den som sitter på stolen förstått vem de båda är och varför den andre vill ha stolen kommer hen att acceptera direkt och lämna stolen. Se till att alla får göra en sån vända innan du går vidare. Många barn tycker det är jättesvårt att ge med sig på scenen, händer det så prata om vilka strategier en kan använda om det känns motstånd i kroppen mot att ge sig.

Steg 5

Nu lägger vi till att den som sitter på stolen först ska förstå situationen och den andres vilja, men sen skapa en egen vilja till att ha kvar stolen. Nu spelar de scenen tills båda förstått varandras viljor och känner att publiken förstått. Prata sen om vad som gjorde att de förstod.

Steg 6

Precis som tidigare men nu ska den som sitter ge mer motstånd innan den ger sig.

Steg 7

Precis som tidigare men den som sitter kan också vinna, dvs få ha kvar stolen. Spela tills den ena ger sig. Här kommer begreppen acceptera och blockera att komma till användning. Det gäller att aldrig blockera den andres förslag utan acceptera det och sedan hitta ett sätt att spela din vilja i det nya som uppstår samt att hitta ett slut innan scenen blir tråkig för publiken. Om någon blockerar är scenen slut och nästa par får spela. Reflektera mycket över hur du känner att det är dags att ge sig; hur känns det i kroppen? När blir det tråkigt för publiken?

I FPS byggs detta sedan på med att "ta det från den andre” i form av jo-nej-övningen.

Fallgropar i improarbetet kan vara att välja för svåra övningar eller gå för fort fram, så att eleverna vänjer sig vid att impro är att stå och prata och komma på roliga punchlines.

Vilka lärandemål är de viktigaste i Kvarpåscen?

Mer om varje lärandemål finns i Del 3 Lärandemålen.

Preparation

Vi fortsätter med, och fördjupar, allt som introducerades i Nypåscen.

Scenisk handling, textarbete och rollarbete

Situationen som grundläggande element i teaterföreställningen introduceras och utforskas.

Börja anpassa sitt spel beroende på om du är i fokus (tar fokus, inte alls i fokus (ge fokus) eller i mitt myller med spritt fokus (samma nivå som gruppen).

Ge och ta fokus

Bära storyn gemensamt i gruppen

Vara i situationen och spela den utan fasta repliker

Konstnärlig form

Att välja teaterns tecken för sin pjäs tillsammans med regissören.

Kärnan

Vi fortsätter med, och fördjupar, allt som introducerades i Nypåscen.

Rikta lyssningen mot gruppen och grundlägga lyssning med kroppen (Koncentrationsbubblan och Gå mot mitten).

Tips på hur du gör kursen till din

Självklart är det här upplägget med just de här övningarna inte det enda sättet att ge eleverna det de behöver få under sitt andra år av lärande i och om konsten att gestalta på scenen. Detta är dock ett sätt att göra det som vi vet fungerar. Eleverna får en bra grund för att bli duktiga på att skådespela så småningom. För att kunna beskriva sättet att arbeta så konkret att det (förhoppningsvis) är möjligt att förstå och använda behövs konkreta exempel. Därför finns manusen och övningarna med som exempel på vad ett manus behöver innehålla för att funka på den här nivån och vad en övning behöver vara och vilka möjligheter den behöver ge.

Det finns många olika sätt att devisa. Byt sätt att göra den egna pjäsen men tänk på vad det behöver innehålla och vad det ska leda till. Se till att manuset som är resultatet av devisingprocessen innehåller de delar som behövs för att ge möjligheter att lära ut saker som är viktiga i kursen som t ex ge och ta fokus, använda koreografi, hålla storyn själva, vara i och spela situationen utan fasta repliker.

Fallgropar i arbetet kan vara:

Byt ut övningar i grundträningen men tänk på vad de behöver ge eleverna på den här nivån, och på hur de kan utvecklas vidare och ge större utmaningar när elevernas lärande går framåt. Tänk på att ge de övningar du väljer stort utrymme, fortsätt göra dem tills gruppen behärskar dem, och gör dem då svårare. Det är mycket bättre att ha en handfull kraftfulla övningar som är möjliga att adaptera än att ha hundra olika roliga övningar att växla emellan.