Referenser till masteruppsatsen 🍀

Här är hela referenslistan till masteruppsatsen, ifall du gill läsa vidare om något.

Tillbaka till 🍀 Teaterövningen - en ’svart låda’ i kulturskolans teaterundervisning

Aguinaldo, J.P. (2004). 'Rethinking validity in qualitative research from a social constructionist perspective: From "Is this valid research?" to "What is this research valid for?"', The Qualitative Report, 9(1), s. 127–136.

Ahlstrand, P. (2014). Att kunna lyssna med kroppen: En studie av gestaltande förmåga inom gymnasieskolans estetiska program, inriktning teater. Doktorsavhandling, Stockholms universitet.

Ahlstrand, P. (2015). 'Inte ett öga torrt', Forskning om undervisning och lärande, nr 15.

Ahlstrand, P. (2017). Spegelövningen som exempel på begreppsutveckling i praktiken: Reflekterande workshop kring ett pågående skolutvecklingsarbete inom gymnasieskolans estetiska program, inriktning teater. Workshop 2 december 2017 under magisterutbildning på Stockholms universitet.

Ahlstrand, P. (2018). 'Varning för björntjänster! eller Hur värderas praktisk kunskap?', i von Schantz, M., Thorgersen, K. & Lidén, A. (red.) De estetiska ämnenas didaktik: Utmaningar, processer och protester. Stockholm: Stockholm University Press.

Ahlstrand, P. (2020a). 'Från att göra till att kunna', i Ahlstrand, P. & Remfeldt, J. (red.) Att undervisa i teater. Lund: Studentlitteratur.

Ahlstrand, P. (2020b). 'Undervisningens kärna – återkoppling', i Ahlstrand, P. & Remfeldt, J. (red.) Att undervisa i teater. Lund: Studentlitteratur.

Ahlstrand, P. (2020c). 'Kvalitativa aspekter av gestaltande redovisning – exemplet teater', Educate, 2020:1. Malmö universitet.

Ahlstrand, P. (2020d). 'A method called action(re)call: How and why we use it', The Journal of Applied Theatre and Performance.

Ahlstrand, P. (2021). 'Förmågan att kunna samspela – en studie gällande teaterkunnande på gymnasiet', Forskning om undervisning och lärande, 2021:1, vol. 9.

Ahlstrand, P. (2022). 'Action(re)call in the theatre classroom, Sweden', i McAvoy, M. & O'Connor, P. (red.) The Routledge Companion to Drama in Education. London: Routledge.

Ahlstrand, P. & Andersson, N. (2021a). 'Learning study – a model for practice-based research in a Swedish theatre classroom', Youth Theatre Journal, 35(1–2), s. 115–128.

Ahlstrand, P. & Andersson, N. (2021b). 'Från att "lyssna" till att "skapa gemensam kontakt"', Nordisk dramapedagogisk tidsskrift, juni 2021. Oslo: Universitetsforlaget.

Ahlstrand, P. & Andersson, N. (2022). 'Kroppsligt erfarande av att kunna driva sin vilja i teaterundervisning på gymnasiet', i Burman, A. & Lundberg Bouquelon, P. (red.) I rörelse: Estetiska erfarenheter i pedagogiska sammanhang. Huddinge: Södertörns högskola.

Ahlstrand, P. & Norlind, M. (2024). 'Återkoppling i teaterundervisning – innefattande lärarens professionella omdöme', DRAMA – Nordisk dramapedagogisk tidsskrift. Oslo: Universitetsforlaget.

Ahlstrand, P. & Remfeldt, J. (red.) (2020). Att undervisa i teater. Lund: Studentlitteratur.

Asplund Carlsson, M., Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2008). 'Från görande till lärande och förståelse: En studie av lärares lärande inom estetik', Tidsskrift for Nordisk Barnehageforskning.

Althans, B. (2022). 'The performativity of learning', i Kraus, A. & Wulf, C. (red.) The Palgrave Handbook of Embodiment and Learning. Cham: Springer Nature BV.

Andersson, I. (2016). What’s the matter with discourse? An alternative reading of Karen Barad’s philosophy. Masteruppsats, Stockholms universitet.

Ash, J. & Gallacher, L.A. (2015). 'Becoming attuned: Objects, effects, and embodied methodology', i Perry, M. & Medina, C.L. (red.) Methodologies of Embodiment. New York: Routledge

Bacon, J. (2006). 'The feeling of the experience: a methodology for performance ethnography', i Ackroyd, J. (red.) Research methodologies for drama education. Stoke on Trent: Trentham Books.

Barad, K. (1999). 'Agential realism. Feminist Interventions in Understanding Scientific Practices', i Biagioli, M. (ed.) The Science Studies Reader. London: Routledge.

Barad, K. (2003). 'Posthumanist Performativity: Toward an Understanding of How Matter Comes to Matter', Signs, 28(3), s. 801–831.

Barad, K. (2007). Meeting the Universe Halfway. Durham: Duke University Press.

Barker, C. (1977). Theatre games: A new approach to drama training. London: Methuen.

Barker, L.M. (2016). 'Invoking Viola Spolin: Improvisational Theater, Side-Coaching, and Leading Discussion', The English Journal, 105(5).

Barone, T. & Eisner, E. (2006). 'Arts-based educational research', i Green, J., Camilli, G. & Elmore, P. (eds.) Handbook of complementary methods in education research. Washington: American Educational Research Association.

Benedetti, J. (1998). Stanislavski and the actor. New York: Routledge.

Benge, L.J. (2020). Sensing the State, Strategizing Survival: Foster Care and the Ordering of Spacetimebodyminds. Doktorsavhandling, Arizona State University.

Bennett, J. (2010). Vibrant Matter: A political ecology of things. Durham & London: Duke University Press.

Bergman Blix, S. (2009). 'Emotional participation: the use of the observer’s emotions as a methodological tool when studying professional stage actors rehearsing a role for the stage', Nordic Theatre Studies, 21, s. 29–38.

Bergman Blix, S. (2010). Rehearsing Emotions: The Process of Creating a Role for the Stage. Doktorsavhandling, Uppsala universitet.

Bergvin, E. (1987). '10 ÅR – och vägen dit. Kort historik', ATR:s hemsida, juli 2017.

Bjork, E.L. & Bjork, R. (2014). 'Making Things Hard on Yourself, But in a Good Way: Creating Desirable Difficulties to Enhance Learning', i Gernsbacher, M.A. & Pomerantz, J. (eds.) Psychology and the real world: Essays illustrating fundamental contributions to society (2nd ed., s. 59–68). New York: Worth Publishing.

Boal, A. (1992). Games for actors and non-actors. London: Routledge.

Bogart, A. & Landau, T. (2005). The viewpoints book: A practical guide to viewpoints and composition. New York: Theatre Communications Group.

Bowden, S. (2019). 'Becoming equal to the act. The temporality of action and agential responsibility', i Braidotti, R. & Bignall, S. (eds.) Posthuman ecologies: Complexity and process after Deleuze. New York & London: Rowman & Littlefield.

Bozalek, V. (2021). 'Rendering each other capable. Doing respons-able research responsibly', i Murris, K. (ed.) Navigating the Postqualitative, New Materialist and Critical Posthumanist Terrain Across Disciplines. London: Routledge.

Brook, P. (1996). The empty space. New York: Touchstone.

Camilleri, F. (2019). Performer training reconfigured: Post-psychophysical perspectives for the twenty-first century. London: Methuen Drama.

Camurri, N. & Zecca, C. (2015). 'Presence energy, the main goal of the actor’s training', Revista Brasileira de Estudos da Presença, 5(2), s. 431–457.

Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos.

Carlgren, I., Ahlstrand, P., Björkholm, E. & Nyberg, G. (2015). 'The meaning of knowing what is to be known', Éducation et didactique.

Carnicke, S.M. (2009). 'Stanislavsky’s system: pathways for the actor', i Hodge, A. (ed.) Actor training. Taylor & Francis e-library.

Cedervall, S., Grip, K. & Österlind, E. (2023). 'Drama och teater i svensk kulturskola – med demokrati som klangbotten', i Rønningen, M. m.fl. (red.) Kulturskolen som inkluderende kraft. Perspektiver fra forskning til forandring. Oslo: Norsk kulturskoleråd.

Chaib, C. (1996). Ungdomsteater och personlig utveckling. En pedagogisk analys av ungdomars teaterskapande. Doktorsavhandling, Lunds universitet.

Chamberlain, F. (2009). 'Michael Chekhov on the technique of acting: “Was don Quixote true to life?”', i Hodge, A. (ed.) Actor training. Taylor & Francis e-library.

Chekhov, M. (2013). To the Actor: On the Technique of Acting. New Albany: New Albany Press.

Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2018). Research methods in education (8th ed.). London & New York: Routledge, Taylor & Francis Group.

Colebrook, C. (2020). Understanding Deleuze. London & New York: Routledge.

Cornell, A.W. & McGavin, B. (2021). 'The Concept of “Felt Sense” in Embodied Knowing and Action', i Tantia, J.F. (ed.) The Art and Science of Embodied Research Design: Concepts, Methods and Cases. London: Routledge.

Creswell, J.W. & Guetterman, T.C. (red.) (2021). Educational research: Planning, Conducting and Evaluating Quantitative and Qualitative Research (7th ed.). New Jersey: Pearson Education Inc.

Creswell, J.W. & Guetterman, T.C. (red.) (2024). Educational research: Planning, Conducting and Evaluating Quantitative and Qualitative Research (6th ed.). New Jersey: Pearson Education Inc.

Dahlberg, H. (2021). 'Open and Reflective Research: Methodological reflections on the importance of body awareness in qualitative research', i Tantia, J.F. (ed.) The Art and Science of Embodied Research Design: Concepts, Methods and Cases. London: Routledge.

de Freitas, E. (2019). 'Love of learning. Amorous and fatal', i Braidotti, R. & Bignall, S. (eds.) Posthuman Ecologies: Complexity and process after Deleuze. New York & London: Rowman & Littlefield.

de Freitas, E., Ferrara, F. & Ferrari, G. (2019). 'Assembling mathematical concepts through trans-individual coordinated movements: the role of affect and sympathy', Eleventh Congress of the European Society for Research in Mathematics Education, Utrecht University, Feb 2019, Utrecht, Netherlands.

Dennis, R. (2013). 'Viewpoints, creativity and embodied learning: developing perceptual and kinaesthetic skills in non-dancers studying undergraduate university drama', Studies in Theatre, Dance and Performance Training, 4(3), s. 336–352.

Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide: For small-scale social research projects (5th ed.). Maidenhead: Open University Press/McGraw-Hill Education.

Doverborg, E. & Pramling, I. (1985). Att förstå barns tankar. Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Einarsson, A. (2019). Drama och teater i kulturskolan ur pedagogernas perspektiv: Intervjuundersökningen. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Egan, K. (2005). Från myt till ironi: hur kognitiva verktyg formar vår förståelse. Göteborg: Daidalos.

Ekvall, P. (2013). Krama Dracula och andra teaterövningar. Eget förlag.

Ellingson, L. (2017). Embodiment in qualitative research. London & New York: Routledge.

Enström, A. (2016). Känsla för skådespelarkonst: mot en förståelse av tysta kunskaper och görandets fenomenologi. Doktorsavhandling, Umeå universitet.

Fischer-Lichte, E. (2012). 'Appearing as embodied mind – defining a weak, a strong and a radical concept of presence', i Giannachi, G., Kaye, N. & Shanks, M. (eds.) Archaeologies of Presence: Art, performance and the persistence of being. London: Routledge.

Fopp, D. (2013). Regi med barn och unga. En studie av hur personregi används i barn- och ungdomsteaterverksamhet. Masteruppsats, Stockholms universitet.

Fullagar, S. (2021). 'Re-turning to embodied maters and movement', i Murris, K. (ed.) Navigating the Postqualitative, New Materialist and Critical Posthumanist Terrain Across Disciplines. London: Routledge.

Grip, K., Cedervall, S. & Österlind, E. (2019). Drama och teater i kulturskolan ur pedagogernas perspektiv: Enkätundersökningen. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Gunnarson, K. & Bodén, L. (2021). 'Introduktion till postkvalitativ metodologi', Stockholm University Press.

Göthberg, M. (2019). Interacting: Coordinating text understanding in a student theatre production. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet.

Haglund, B. (2003). 'Stimulated recall. Några anteckningar om en metod att generera data', Pedagogisk forskning i Sverige, 8(3), s. 145–157.

Hammarström, M. (2012). '(Mis)understanding Intra-active Entanglement – Comments on René Rosfort’s Criticism of Karen Barad’s Agential Realism', Kvinder, køn & forskning, 4.

Helander, K. (2009). Ämne: scenisk gestaltning. Skådespelarna Stina Ekblad och Krister Henriksson som professorer. Stockholm: Carlssons bokförlag.

Hellström, S. (2011). Talang med livet som insats: En intervjustudie om synen på talang inom teaterutbildning. Examensarbete, Göteborgs universitet.

Hellwig, C-P. (2006). 'Närvaro', i Berättelse och kunskap. Slutrapport nr 2 från Kollegiet för forskning och utvecklingsarbete på det konstnärliga området. Stockholm: Dramatiska institutet, Vetenskapsrådet.

Hickey-Moody, A. (2013). 'Affect as Method: Feelings, Aesthetics and Affective Pedagogy', i Coleman, R. & Ringrose, J. (eds.) Deleuze and Research Methodologies (s. 79–95). Edinburgh: Edinburgh University Press. http://www.jstor.org/stable/10.3366/j.ctt1g0b6xx.8

Hodge, A. (2009). Actor training. Taylor & Francis e-library.

Håkanson, H. (2020). Teater/Drama en del av kulturskolan?. Magisteruppsats, Stockholms universitet.

Hägglund, K. (2001). Ester Boman, Tyringe elpension och teatern. Doktorsavhandling, Lärarhögskolan Stockholm.

Hägglund, K. & Fredin, K. (2012). Dramabok. Stockholm: Liber.

Itani, N. (2023). 'Theater Games and Stanislavski’s System: A Study on the Origins of Viola Spolin’s Theatrical Education', Educational Studies in Japan, 17.

Jackson, A. (2007). Theatre, education and the making of meanings: Art or instrument. Manchester: Manchester University Press.

Jevne, C.O. (2003). Discarding the Impossible Premise: Creating an Empathic Approach to Actor Training: Criteria Leading to Optimal Skill Development in a Safe Learning Environment. Doktorsavhandling, University of Victoria.

Johansson, A. (2023). Barns teaterskapande: En ämnesdidaktisk studie av drama och teater i kulturskolan. Doktorsavhandling, Stockholms universitet.

Johansson, L. (2014). 'Röster och rörelse: Fokusgruppen som postkvalitativ metod', Pedagogisk Forskning i Sverige, 19(2–3).

Johansson, M. (2012). Skådespelarens praktiska kunskap. Doktorsavhandling, Universitetet i Nordland.

Johnstone, K. (1985). Impro. Improvisation och teater. Stockholm: Entré, Riksteatern.

Järleby, A. (2001). Andris Blektes pedagogiska arbete: en dokumentation i samarbete mellan teaterhögskolorna i Malmö och Stockholm.

Järleby, A. (2003). Från lärling till skådespelarstudent: Skådespelarens grundutbildning. Doktorsavhandling, Stockholms universitet. Stockholm: Pegasus förlag.

Järleby, A. (2005). Leka, berätta och improvisera: övningar för drama och teater. Stockholm: Pegasus förlag.

Karlsson, C.M. (2020). 'Teaterövningens betydelse', i Ahlstrand, P. & Remfeldt, J. (red.) Att undervisa i teater. Lund: Studentlitteratur.

Kemp, R. & McConachie, B. (eds.) (2019). The Routledge Companion to Theatre, Performance and Cognitive Science. Oxon & New York: Routledge.

Kirkkopelto, E., Tervo, P., Silde, M., Hulkko, P. & Tuisku, H. (2015). 'Performing Ethos', Volume 6 Numbers 1 & 2 (Temanummer om forskningsprojektet Actors’ art in modern times).

Kraus, A. & Wulf, C. (2022). 'Embodiment—A Challenge for Learning and Education', i Kraus, A. & Wulf, C. (eds.) The Palgrave Handbook of Embodiment and Learning. Cham: Springer Nature BV.

Kulturrådet (2023). Kulturskolan i siffror. Sammanfattning av statistik 2022.

Lahtinen, J. (2015). 'How to Address Politics of the Body in Participatory Performance? On the Possibilities of Sensory Fields and Collective Body Techniques as Analytical Tools', Nordic Theatre Studies, 27(2).

Landell, U. (2018). 'Pedagogen ska lära ut en konstform… och som regissör måste jag tänka pedagogiskt' – en studie av teaterlärares arbete med en teaterföreställning. Masteruppsats, Linköpings universitet.

Larsson, M. (2017). Dramapedagogen i roll som regissör. En studie av dramapedagogers regissörsroll i föreställningsarbete med barn och ungdomar. Examensarbete, Stockholms universitet.

Larsson, M. (2022). Att förmedla en helhet: Samspel och inlevelse inom kulturskolans teaterundervisning – en didaktisk studie. Masteruppsats, Mittuniversitetet.

Lakoff, G. & Johnson, M. (1980). Metaphors we live by. Chicago: The University of Chicago Press.

Lindström, L. (2008). 'Estetiska lärprocesser om, i, med och genom slöjd', Kritisk utbildningstidskrift, 133/134.

Lindström, L. (2012). 'Aesthetic Learning About, In, With and Through the Arts: A Curriculum Study', International Journal of Art & Design Education, 31(2), s. 166–179.

Lindvåg, A. (1988). Elsa Olenius och Vår Teater. Doktorsavhandling, Lunds universitet.

Lyle, J. (2003). 'Stimulated recall: a report on its use in naturalistic research', British Educational Research Journal, 29(6).

Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.

Marton, F. (2015). Necessary Conditions Of Learning. New York: Routledge.

Matthews, J. (2014). Anatomy of performance training. London: Methuen Drama.

Meskin, T. & van der Valt, T. (2018). 'Knowing in our bones: interrogating embodied practice in theatre-making/theatre-teaching through self-study', South African Theatre Journal, 31(1), s. 36–57.

Mjaaland Heggstad, K. (1998). 7 veier til drama. Bergen-Sandviken: Fagbogforlaget.

Molander, B. (1993). Kunskap i handling. Göteborg: Daidalos.

Munro, M. (2018). 'Principles for embodied learning approaches', South African Theatre Journal, 31(1), s. 5–14.

Murris, K. (2021). 'Making kin. Postqualitative, New materialist and critical posthumanist research', i Murris, K. (red.) Navigating the Postqualitative, New Materialist and Critical Posthumanist Terrain Across Disciplines. London: Routledge.

Murris, K. & Koby, C.R. (2022). 'Question', i Murris, K. (red.) A Glossary for Doing Postqualitative, New Materialist and Critical Posthumanist Research Across Disciplines. London: Routledge.

Neerland Hartviksen, S. (2007). Method or madness - Amatørensemblets møte med karakterarbeid i Stanislavskij-tradisjonen. Masteruppsats, Trondheim.

Norrström, A. (2021). Samtal under lärarlagsmöten: Diskursorienteringar i den professionella praktiken. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet.

Norrthon, S. (2020). Teaterrepetitionens interaktion. Professionella praktiker i ett repetitionsarbete från manus till föreställning. Doktorsavhandling, Stockholms universitet.

Ollén, G. (1978). Svensk Amatörteaterhistoria 1865–1978. Stockholm: LTs förlag.

Perry, M. (2015). 'Devising in the Rhizome. The “Sensational” Body in Research in Applied Arts', i Perry, M. & Medina, C.L. (eds.) Methodologies of Embodiment. New York: Routledge.

Pettersson, A. (2011). Innan vi vet. Kunskapsreflektion för scenkonst. Stockholm: Stockholms Dramatiska Högskola.

Pind, J.L. (2014). Edgar Rubin and Psychology in Denmark: Figure and Ground. Cham: Springer International Publishing.

Prior, R.W. (2007). 'Understanding actor trainers’ articulation of their practice', Studies in Theatre and Performance, 27(3), s. 295–305.

Pusztai, I. (2000). Stanislavskijvariationer. Skådespelarövningar som didaktiska instrument i pedagogiskt drama. Doktorsavhandling, Stockholms universitet.

Ranaxe, T. (2020a). 'Jag får liksom ta in närvaron.’ Kulturskolans teaterelever deltar i professionella teaterproduktioner. Magisteruppsats, Stockholms universitet, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Ranaxe, T. (2020b). Form att fylla och situationer att spela. Ett förslag till undervisningsutveckling av teaterundervisning i kulturskolan genom kollegialt samarbete. Examinationsuppgift HVDA03.

Ranaxe, T., Christensen, L. & Håkanson, H. (2024). Plats på scen! Lärandeupplägg för teaterundervisning i kulturskolan. Framtaget under projektet TiK – Teater i Kulturskolan, en samverkanssatsning mellan Västerås kulturskola och Kulturskolan Göteborg med stöd av Kulturrådet 2021–2024.

Rasmusson, V. (2000). Drama – konst eller pedagogik? Kampen om ämnet speglad i den nordiska tidskriften Drama 1965–1995. Doktorsavhandling, Lunds universitet.

Regeringens proposition 2017/18:164. En kommunal kulturskola för framtiden – en strategi för de statliga insatserna. Tillgänglig på: https://www.regeringen.se/4952fa/contentassets/6b270318a21c4f1fb9df98cd8660753b/en-kommunal-kulturskola-for-framtiden---en-strategi-for-de-statliga-insatserna-prop.-201718164.pdf

Richardson, M. (2015). Youth theater. Drama for life. New York: Routledge.

Rynell, E. (2008). Action Reconsidered. Cognitive Aspects of the Relation between Script and Scenic Action. Doktorsavhandling, Teaterhögskolan Helsingfors.

Rönn, M. (2009). 'Det är inte förrän man gör det som man förstår’. Om kommunikativa hinder vid en teaterhögskola'. Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk.

Sadler, D.R. (2013). 'Opening up feedback: Teaching learners to see', i Merry, S., Price, M., Carless, D. & Taras, M. (eds.) Reconceptualising Feedback in Higher Education: developing dialogue with students (Ch. 5, s. 54–63). London: Routledge.

Scheiffele, E. (2001). 'Acting: an altered state of consciousness', Research in Drama Education, 6(2).

Schonmann, S. (2005). '“Master” versus “Servant”: Contradictions in Drama and Theatre Education', Journal of Aesthetic Education, 39(4).

Schonmann, S. (1997). 'How to recognize dramatic talent when you see it: and then what?', Journal of Aesthetic Education, 31(4).

Seigworth, G.J. & Gregg, M. (2010). 'An inventory of shimmers', i Gregg, M. & Seigworth, G.J. (eds.) The Affect Theory Reader. Durham & London: Duke University Press.

Sjöström, K. (2007). Skådespelaren i handling – strategier för tanke och kropp. Doktorsavhandling, Lunds universitet.

Smith, M.K. (2003). 'Communities of practice', The encyclopedia of informal education. Tillgänglig på: www.infed.org/biblio/communities_of_practice.htm

SOU 2016:69. En inkluderande kulturskola på egen grund. Tillgänglig på: http://www.regeringen.se/4aa767/contentassets/7037695d8c354057b9ece6fca046173f/en-inkluderande-kulturskola-pa-egen-grund-sou-20166

Spolin, V. (1999). Improvisation for the theatre (3rd ed.). Evanston, Illinois: Northwestern University Press.

Stanislavski, K. (2008). An Actor’s Work. A student’s diary. Övers. och red. Jean Benedetti. Abingdon & New York: Routledge.

Statens kulturråd. (2021). Kulturskolan i siffror. Sammanfattning av statistik 2019.

Statens kulturråd. (2023). Kulturskolan i siffror. Sammanfattning av statistik 2022.

Sternudd, M.M.F. (2000). Dramapedagogik som demokratisk fostran? Fyra dramapedagogiska perspektiv – dramapedagogik i fyra läroplaner. Doktorsavhandling, Uppsala universitet.

Strömberg, M. (2011). Fenomenet röst. En parallellställning av röstpedagogik för skådespelare och Jacques Derrida. Doktorsavhandling, Stockholms universitet.

Sundberg, L. (2006). Teaterspråk. En teaterpraktika. Ord och begrepp i det praktiska arbetet. Stockholm: Carlsson bokförlag.

Tantia, J.F. (2021). 'The Body-Focused Interview Explicating the implicit in embodied research', i Tantia, J.F. (ed.) The Art and Science of Embodied Research Design: Concepts, Methods and Cases. London: Routledge.

Taylor, A. (2021). 'Knowledge matters. Five propositions concerning the reconceptualisation of knowledge in feminist new materialist, posthumanist and postqualitative approaches', i Murris, K. (ed.) Navigating the Postqualitative, New Materialist and Critical Posthumanist Terrain Across Disciplines. London: Routledge.

Taylor, A.C. & Fullagar, S. (2022). 'Emotion/Affect', i Murris, K. (ed.) A Glossary for Doing Postqualitative, New Materialist and Critical Posthumanist Research Across Disciplines. London: Routledge.

Teaterförbundets hemsida, juli 2017.

Truman, S.E. & Springgay, S. (2015). 'The Primacy of Movement in Research-Creation: New Materialist Approaches to Art Research and Pedagogy', i Lewis, T.E. & Laverty, M.J. (eds.) Art’s Teachings, Teaching’s Art: Philosophical, Critical and Educational Musings. Cham: Springer Science + Business Media.

Truran, W.J. (2022). 'Affect Theory', i Hogan, P.C., Irish, B.J. & Pandit Hogan, L. (eds.) The Routledge Companion to Literature and Emotion. London: Routledge. https://doi.org/10.4324/9780367809843

Tuisku, H. (2017). Developing embodied pedagogies of acting for youth theatre education: Psychophysical actor training as a source for new openings. Doctoral Dissertation, University of the Arts Helsinki, Theatre Academy, Performing Arts Research Centre.

Tursunovic, M. (2002). 'Fokusgruppsintervjuer i teori och praktik', Sociologisk forskning, 1/2002.

Ullberg, H. (1991). På väg mot en Riksteater. En teaterpolitisk tillbakablick 1911–1939. Stockholm: Entré.

Vallgårda, B. (2008). 'Att leda studenterna mot en rationell och kunnig inställning', i Bommenel, E. & Irhammar, M. (red.) Osynligt och självklart? En antologi med exempel på ledarskap i undervisning och lärande i högre utbildning. Lunds universitet.

Vestin, M. (2000). Regi – kreativitet och arbetsledarskap. Stockholm: Carlsson bokförlag.

Vetenskapsrådet. (2024). God forskningssed.

Wangh, S. (2013). The Heart of Teaching. Empowering Students in the Performing Arts. Oxon & New York: Routledge.

Wangh, S. (2000). An Acrobat of the Heart. A Physical Approach to Acting Inspired by the Work of Jerzy Grotowski. New York: Vintage e-books.

Weiser Cornell, A. & McGavin, B. (2021). 'The concept of felt sense in embodied knowing and action', i Tantia, J.F. (ed.) The Art and Science of Embodied Research Design: Concepts, Methods and Cases. London & New York: Routledge.

Westland, G. (2021). 'Beyond Interpretative Phenomenological Analysis. Using body awareness and mindfulness meditation practices to research body psychotherapy', i Tantia, J.F. (ed.) The Art and Science of Embodied Research Design: Concepts, Methods and Cases. London: Routledge.

Wolford, L. (2009). 'Grotowski’s Vision of the Actor: the Search for Contact', i Hodge, A. (ed.) Actor training. Taylor & Francis e-library.

Woodyer, T. (2021). 'Ethnomethodologically informed ethnography: Recognising the potential and limitations of the researcher’s body as tool for exploring embodied practice', i Tantia, J.F. (ed.) The Art and Science of Embodied Research Design: Concepts, Methods and Cases. London: Routledge.

Wulf, C. (2022). 'Embodiment Through Mimetic Learning', i Kraus, A. & Wulf, C. (eds.) The Palgrave Handbook of Embodiment and Learning. Cham: Springer Nature BV.

Zinder, D. (2009). Body Voice Imagination. Second Edition: Image Work Training and the Chekhov Technique. Oxon & New York: Routledge.

Ørngren, R. & Levinsen, K. (2017). 'Workshops as a Research Methodology', Electronic Journal of E-Learning, 15(1), s. 70–81.