9. Diskussion. Teaterövningen i en blackbox – övningen i undervisning och yrkesspråk🍀

(Black box syftar inom teater på en modern, flexibel form av scenrum, ofta ett svartmålat rum utan fast möblemang.)

När jag inledde arbetet med den här uppsatsen, ville jag begripa teaterövningen bättre. Jag ville förstå vad som händer i övningen och varför teaterlärare pratar så mycket om övningar och så lite om lärande och kunnande. Ur undersökningar jag läst förstod jag att det saknas ett metaspråk/ämnesspråk för teaterkunnande, och därför används ofta vardagsord som benämner personliga egenskaper eller allmänt kunnande som kan uppnås genom vilket ämne som helst, istället för ord som benämner ett specifikt hantverkskunnande i teater. Detta medför en risk att det ser ut som att hantverkskunnandet inte finns, att det är samma kunnande som i vardagliga samarbetssituationer, eller att det är personliga egenskaper som någon har eller inte har. Dessa två spår ledde mig till att undersöka teaterövningen. Jag inspirerades av Norrthon (2020) som tittade in i teaterrepetitionens ’mysterious black box’, och jag har gjort samma sak med ’teaterövningens mysterious black box’. Det jag kommit fram till är att teaterövningar är ritualer av gestaltat kunnande som, när de aktiveras, bjuder in till immersivt lärande, undervisande och reflekterande, och att teaterövningen definitivt har en plats i kulturskolans teaterundervisning. Det går dock inte att ta för givet att övningar automatiskt ger kunnande bara de genomförs. I detta kapitel kommer jag att reflektera över vilka implikationer resultaten ger för hur övningar används i kulturskolans undervisning samt över teaterövningens relation med, och bidrag till, teaterlärares yrkesspråk.

I genomgången av tidigare forskning identifierade jag ett antal förväntningar som kan ställas på en teaterövning för att den ska fylla sitt ’uppdrag’ att leda till lärande. I avsnitt 9.1 låter jag dessa förväntningar intraagera med mina resultat och då framträder två faktorer som avgörande för att övningen ska uppfylla detta ’uppdrag’: läraren och ämnesspråket. Dessa två aspekter utvecklas sedan i resten av diskussionskapitlet. I avsnitt 9.2 fokuserar jag på lärarens relation till den aktiverade övningen. I avsnitt 9.3 drar jag slutsatser om hur jag som lärare bör förhålla mig till den teoretiska teaterövningen, det vill säga när läraren befinner sig utanför en aktiverad övning. I avsnitt 9.4 reflekterar jag över teaterövningens relation till ämnesspråket. Kapitlet avslutas sedan med metoddiskussion samt tankar om framtida forskning.

9.1 Teaterövningens uppdrag i kulturskolan🍀

9.2 Att mediera för självlärande i den aktiverade övningen🍀

9.3 Att curera en övningsbank och skapa övningsserier🍀

9.4 Vad deltagare tillsammans gör — immersivt reflekterande och ämnesspråk🍀

9.5 Metoddiskussion🍀

9.6 Framtida forskning🍀

9.7 Fortsättning följer…🍀

Tillbaka till
🍀 Teaterövningen - en ’svart låda’ i kulturskolans teaterundervisning