3. Bakgrund. Kulturskolan och teaterĂ€mnet🍀

Kulturskolans teaterundervisning lever i en skĂ€rningspunkt mellan kulturskolans vĂ€rld, som har en stark historisk tradition i den gamla musikskolan (Kulturskoleutredningen SOU 2016 69), och teatervĂ€rlden med sin starka avgrĂ€nsning mellan professionella och amatörer (Ranaxe, 2020a). Den professionella teatervĂ€rlden innehĂ„ller dels, som framgick i inledningen, ett sĂ€tt att ibland se pĂ„ skĂ„despelarens kunskaper som nĂ„got hemligt och starkt personligt, men den innehĂ„ller Ă€ven forskning om det hantverk som skĂ„despelarens skapande arbete bestĂ„r av. I amatörteatervĂ€rlden finns en tradition av att alla fĂ„r spela, oavsett hantverks-kunnande, och ofta delar amatörteatern synen pĂ„ skĂ„despelaren som ’ett geni med en hemlighet’ (se t. ex. Vestin, 2000). Dessutom finns en stark dramapedagogisk tradition dĂ€r teaterns uttrycksmedel anvĂ€nds för personlighetsutveckling, demokratiarbete, gruppdynamisk utveckling samt lĂ€rande inom olika skolĂ€mnen (Sternudd. 2000). I och med att Teater blev ett Ă€mne i gymnasieskolan, startade – med Ahlstrands avhandling (2014) – forskning runt vilket kunnande i teater som gymnasiets kursplan innehĂ„ller och hur eleverna i gymnasieskolan tillĂ€gnar sig detta kunnande. I brytpunkten dĂ€r dessa olika aspekter intra-agerar pĂ„gĂ„r och formas teaterundervisningen i kulturskolan.

3.1 Kulturskolan — frivillig undervisning i konstnĂ€rliga Ă€mnen🍀

3.2 TeaterĂ€mnet — Konsten att gestalta pĂ„ scenen🍀

3.3 Teater-drama i kulturskolan i ’det femte perspektivet’🍀

Tillbaka till 🍀 Teaterövningen - en ’svart lĂ„da’ i kulturskolans teaterundervisning