2. Syfte, frågeställningar och disposition av uppsatsen🍀

Syftet med den här uppsatsen är att utforska, förstå och beskriva vad som sker under genomförandet av en teaterövning när den utförs av teaterelever i kulturskolan och kulturskolelärare i teater. Jag vill få syn på vilka faktorer som intra-agerar och på vilket sätt de gör det, samt vilka möjligheter till lärande inom skådespelarens hantverk som teaterövningen erbjuder lärare och elever, och på vilket sätt. Utifrån dessa insikter kommer jag att reflektera över vilka implikationer resultaten ger för hur övningar kan användas i kulturskolans undervisning samt över teaterövningens relation och bidrag till teaterlärares yrkesspråk.

Jag har två frågeställningar, där den första är inriktad på övningen i sig och den andra på lärandet i övningen.

Vad sker under genomförandet av en teaterövning i kulturskolans teaterundervisning? Vilka fenomen och aspekter intra-agerar och hur kan intra-aktionen beskrivas?
Vilka möjligheter till lärande om och i skådespelarens hantverk erbjuds till lärande elever och undervisande lärare när teaterövningen genomförs? Hur kan lärandet beskrivas?

Uppsatsens disposition

Jag kommer i kapitel 3 att placera teaterövningen i den kontext där den existerar och intra-agerar genom att beskriva kulturskolan som frivillig undervisningsform, kort beskriva skådespelarkunnandets hantverk och till sist beröra teaterämnets plats i kulturskolan samt visa hur jag definierar teaterundervisning i kulturskolan i den här uppsatsen. I kapitel 4 följer en genomgång av tidigare forskning. Här definieras först vad en teaterövning är och sedan beskrivs dess ursprung och väg till kulturskolans undervisning. I det posthumanistiska-nymaterialistiska perspektivet är sammanflätning och intraaktion något som även existerar över tid och rum, och därför blir teaterövningens ursprung och utveckling en del av övningen som fenomen. Kapitel 4 avslutas sedan med en överblick över olika sätt att se på kroppsligt lärande som jag funnit i forskningsgenomgången, perspektiv som ibland är motsatta varandra, och ibland kompletterar varandra. FNMPHPQ-perspektivet tar inte avstånd ifrån andra perspektiv, utan erkänner istället hur det bygger på och relaterar till forskning från andra perspektiv (Murris, 2021). Därför kan även forskning från andra teoretiska perspektiv på lärande och kunnande ses som intraagerande i situationen där lärare leder övningar med elever. Kapitel 5 fördjupar beskrivningen av den teoretiska ansatsen och definierar teaterövning och kroppsligt lärande utifrån det valda teoretiska perspektivet. Sedan följer metodbeskrivningen i kapitel 6. Resultat och analys finns i kapitel 7 och 8, där kapitel 7 beskriver vad som sker i genomförandet av en teaterövning, medan kapitel 8 fokuserar på lärandet som sker under övningen. Slutligen diskuteras i kapitel 9 vilka implikationer resultaten kan ha för hur teaterövningar används i kulturskolans teaterundervisning, och för teaterlärares yrkesspråk

Tillbaka till
🍀 Teaterövningen - en ’svart låda’ i kulturskolans teaterundervisning